För 2,5 veckor sedan åkte jag, Cecilia, Marcus och Kristian på en resa till USA och Kanada. Eller de andra följde bara med till Florida, så fortsatte jag ensam därifrån. Det blir väldigt många bilder nu, men i det första inlägget skriver jag bara om Florida.

Vi åkte först till Miami Beach där vi bodde på det här hotellet. Det var ju inte grand hotell precis, men å andra sidan såg vi inte heller några råttor eller liknande i hotellet, så det var ju bra!

Och det bästa var att det låg precis vid stranden. En riktigt fin skön strand. I luften var det väl kring 35 grader och i vattnet är det runt 30 grader på sommaren, vilket är helt pefekt enligt mig. Jag har aldrig riktigt uppskattat bad som är "uppfriskande", d.v.s kalla. 

På östsidan av Florida var det riktigt mycket vågor också vilket var väldigt härligt att bara simma med i. Dessutom hjälpte det mig att komma i snabbare eftersom vågen sköljde över en så man ändå var blöt. 

Där vi bodde i Miami Beach var det kanske ca 8 km in till centrala Miami. Så vi tog en tur dit för att kolla in staden lite. 

Det finns en del av Miami som heter "little Havanna", dit väldigt många kubaner flyttade vid Kubakrisen. Det är fortfarande väldigt starkt kubanskt och det är spanska som är det dominerande språket. På tal om språk är det förresten bara en stor myt att USA är engelskskpråkigt. I framför allt Miami var otroligt mycket reklam och information på spanska, alla som jobbade på hotellen vi bodde på eller i restaurangerna vi var pratade spanska, och många gånger började de tilltala oss på spanska, och när de märkte att vi inte kunde spanska bytte de till engelska, istället för tvärt om. Egentligen inte så konstigt eftersom 70% av befolkningen i Miami har spaska som modersmål och bara 22% engelska. 

En kubansk restaurang. Det här ligger bara ett par kilometer från absoluta centrum i Miami. Amerikanska städer är väldigt annorlunda än europeiska. I Amerikanska städer är allt anpassat efter bilar. Man har en liten kärna med höga skyskrapor och sedan utanför det är hela staden såna här skolådor med parkeringar runt. Och hela städerna är uppbyggda i perfekta rutnät av vägar. Väldigt fult och tråkigt tycker jag, men å andra sidan har de väldigt rena, fina och lyxiga förorter. I Amerika bor inte överklassen i innerstan, där bor den i förorterna. 

Men även i "Little Havanna" fanns det en McDonald's och för att tydligt markera det amerikanska, hade de satt amerikanska flaggan på byggnaden. Det här är USA: bilar och snabbmat! :D

Vi tog en liten tur in till innerstan också. Häftigt med alla skyskrapor. Men eftersom det var söndag och alla kontor stängda, var det ganska lite rörelse i innerstan egentligen. 

Det var Cicci som körde bilen under hela turen i USA. Hon körde världsvant som om hon inte gjort annat än susat runt på USAs 7-filiga motorvägar. 

Efter några dagar åkte vi ner mot Florida Keys, och på vägen stannade vi på ett ställe som heter "Robert is here", där en man helt enkelt odlar upp och säljer alla möjliga grönsaker och exotiska frukter, som han säljer i en gårdsbutik. Han hade även en skön blandning av djur. Vem skulle inte vilja vara medlem i det här störtsköna gänget? Kor, grisar, getter, skölpaddor, änder, emuer... 

Han hade även satt upp den här mycket informativa skylten! Viktigt!

Florida Keys är cirka 20 mil lång kedja med öar som ligger söder om själva Florida. Längst ut på kedjan ligger Key West, som är en gammal stad som blivit jättepopulär för turister. Vi stannade och övernattade på en ö som låg halvvägs ut till Key West, och där hade de den här härliga stranden. 

I Florida har man byggt mängder av kanaler i villaområdena så att alla kan ha en villatomt mot vattnet, med en egen båt. Kolla in på google maps får ni se hur utroligt många kanaler de har!

Naturligtvis var vi tvungna att ta en middag vid vattnet vid kvällssolen. Maten i USA var dyr. Betydligt dyrare än vad jag hade trott att den skulle vara. Men å andra sidan fick man riktigt stora portioner också!

Utsikt från restaurangen. 

Vägen mellan öarna ut mot Key West. 

Äntligen kom vi till Key West. En stad med många fina gamla trähus och en trevlig stämning.

Staden var inte så stor, och hade egentligen bara en riktig huvudgata. Men eftersom det var så populärt ställe för turister så var det livfullt och kändes ändå lite som att det var en större stad.  

Det var otroligt varmt den dagen. Jag gick ju inte runt med en termometer så jag vet inte exakta temperaturen, men det var så varmt att jag ville hålla mig i skuggan även om jag i vanliga fall älskar sol och hetta.  

Marcus och Krille tog en härlig tur med vattenskoter runt ön, medan jag och Cicci stannade på stranden med en drink och en bok. När vi var på stranden var det lugnt, men jag såg nu på aftonbladet en film när det kom en haj helt inne vid badstranden på Key West :D 

Det här är en amerikansk frukost!! Jag brukar i vanliga fall ha riktigt svårt för att äta frukost, och om jag då ska äta vill jag ha bröd med tomat och gurka på, eller en sur youghurt eller liknande. I USA äter de söta pannkakor med sylt och grädde, fett bacon, feta omeletter och supersöta flingor. Vill man ha bröd så är det det ljusaste franskbrödet som gäller, och på det kan man välja att ha antingen sylt eller jordnötssmör. Jag försökte tvinga mig att äta frukost och några dagar gick det, men några dagar kunde jag bara inte tvinga i mig deras sockerbomb. 

Efter att vi varit vid Key West åkte vi till Everglades. Det är ett stort våtmarksområde i Florida där det finns mängder av alligatorer. Vi åkte en tur med en svävarbåt för att få se alligatorer, men eftersom det hade varit ovanligt varmt en lång period hade alligatorerna dragit sig längre in i vegetationen där det var lite svalare, så vi såg faktiskt inte en enda :( Däremot är vi nästan 100 på att vi såg en alligator senare på en tur när vi bara åkte buss. De hade också alligatorer på stället där båten åkte ifrån, men det är ju inte samma sak som att se dem vilda. 

Efter Everglades åkte vi till Naples, som var en riktigt fin och välmående stad. 

Allting var rent och fint...

...med välklippta gräsmattor...

... och fantastiska lyxvillor.

Det fanns en hel drös med otroligt fina villor. Några var nästan som slott. 

Stranden här var också magisk. Inge tång, inge sjögräs, jättefin sand och jättevarmt vatten. 

Jag tyckte att det skulle vara kul att se någon amerikansk sport. Antingen amerikansk fotboll, baseboll eller basket. Men eftersom det var sommar var det bara basebollen som inte hade sommaruppehåll. Och vi lyckades inte pricka in plats och tid för att kolla på nationella basebolligan, så vi fick nöja oss med att se Floridas egen liga. Det var inte så jättemycket folk där, men jag tyckte det var riktigt kul att sätta mig in i sporten. Efter ett tag förstod jag nog ändå hur det fungerade. Hemmalaget var klart bättre så det var ju gött =)

Egentligen hade det varit riktigt kul att se något gammalt bommulsplantage och få se något om slaverihistorian också. Men tyvärr verkar de flesta plantager ha rivits även om det var en riktigt stor industri i mellersta Florida tidigare. Det enda vi kunde hitta som man kunde besöka där vi hade tänkt åka var det här stället. Det är ett gammalt sockerrörsplantage. Och de hade en minnessten för soldater som kämpat för sydstatarna i inbördeskriget. Är inte det lite märkligt? Sydstatarna var ju de "onda" i kriget, så jag tycker det käns lite sådär att ha en minnessten för dem. 

Kennedy Space Center - NASA. I anslutning till uppskjutningsplatsen hade de en hel temapark kring raketer och rymden. 

NASA. Det är i den här byggnaden som de bygger de stora raketerna. 

Det var härifrån, i Kennedy Space Center, som de sköt upp raketen med astronauterna som åkte till månen 1969. Och i det här rummet hade de byggt upp hur det såg ut i kontrollrummet och man hörde hur det lät innan de sköt upp raketen, vilka grejer som blinkade och pep på olika ställen och när raketen sköts upp dånade det fruktansvärt och hela byggnaden skakade. Säga vad man vill men amerikanerna vet i alla fall hur man ska göra häftiga upplevelser! :D

Det här är en månsten! Det ni!

Efter att vi varit vid rymdstationen åkte vi förbi ett ställe där det brukade finnas sjökor. Och visst fanns det sjökor där! Jättehäftigt att se. På de här bilderna ser ni bara ryggen på den ena och nosen på den andra. De håller sig mest under vatten men ibland stack de upp huvudet och andades. Häftiga djur! :D 

Sista kvällen var vi i Orlando, som var en fin och trevlig stad. 

Vi åt en trerättersmiddag på en restaurang för att "fira" eller vad man kallar det, att det var sista kvällen innan Cecilia, Marcus och Kristian skulle åka tillbaka till Sverige, och jag fortsätta till New York. Man tror alltid att man är bra på engelska tills man är i en restaurang och en servitris rabblar alla möjliga konstiga rätter, ingredienser och tillagningssätt i ett rasande tempo. Ibland nickade vi, log och sa ja tack utan att vara 100% säkra på vad vi sagt ja till. Men det var jättegod mat, trevlig personal och helt rimliga priser. 

Sista kvällen hade vi ett gött hotell på trettonde våningen. Generellt kan man säga att hotellen blev bättre för varje natt som gick, och de sista tre nätterna hade vi riktigt bra hotell =)

Jag gillade Florida! Det finns så otroligt många jättebra stränder och det är alltid varmt, men i princip aldrig över 40 grader, så man dör inte av värmen heller. Dessutom har Florida ett väldigt stort djurliv. Jag åker gärna tillbaka dit någon annan gång =)

Eftersom min rumskompis Tomas, bestämt sig för att gå och gifta sig i sommar, hade vi en svensexa för honom i Linköping förra helgen. Vi började med att traditionsenligt skämma ut honom inne i Linköping. Han klarade uppgifterna galant! Han sjöng vackra kärlekslåtar för kvinnor på stan, erbjöd kramar både till höger och vänster, visade folk hur en knölsvan låter och stal chipspåsar ur gamla tanters kundvagnar! 

Efter lite grillning blev det dags för paintball. Det var intensivt och skoningslöst men slutade med 3-3 i matcher mellan lagen. De flesta hade fått något eller några riktigt fina blåmärken också. Men det är smällar man får ta när det är krig!

Eftersom vi inte kände oss helt klara med att skjuta forsatte vi med att skjuta med soft air gun på en måltavla. Som ni säkert alla vet är det mycket viktigt att kunna skjuta bra som äkta make, så därför la vi stor vikt vid skjutandet. Efter skjutningen badade vi badtunna och åt på restaurang innan vi ansåg att Tomas var redo för att gifta sig. 

Nu senaste helgen kom min äldsta storasyster Therese, och hennes näst äldsta son, Alexander, till Stockholm på besök. Till min stora förtjusning ville de gå på Gröna Lund. Alexander visade sig vara en lovande tivolibesökare. Han ville åka alla karuseller och berg-och-dal-banor som han var tillåten att åka. Det bådar mycket gott inför framtiden när han och jag ska åka de läskigaste attraktionerna som man kan hitta. 

Jag lär ut alla mina bästa tips för att få en bra pose till selfies. Det är viktigt att barnen lär sig i tid!

Förutom svensexor, besök, jobb och övning har jag de senaste veckorna gått på en mängd examenskonserter, besökt lite vänner och försökt hålla igång lite med träningen. Och i löpträningen fick jag äntligen lite resultat idag. Jag ville gärna springa milen på under 50 minuter, och klarade det faktiskt på 47:23. Jag vet att man hatar människor som lägger upp bilder på deras träningsresultat, men jag är så nöjd så jag skiter i det! Det är ju egentligen inte någon fantastisk tid, men det är drygt 4 minuter snabbare än mitt tidigare rekord, så för mig är det ändå bra! =)

Nu ska jag bara orka springa en mil efter att ha simmat 1,5km och cyklat 4 mil... men det löser sig säkert... 

I förra veckan gjorde jag en tur till Danmark. Det egentliga syftet var att göra en provspelning i Ålborg, men jag passade samtidigt på att träffa släkt och vänner i Jylland(de är väldigt noga med att man inte säger på Jylland, för till skillnad från Själland och Fyn är Jylland inte en ö! Mycket viktigt!). Provspelningen kändes som det var nära att gå riktigt bra. Men "nära" betyder ju i såna sammanhang ändå långt ifrån. Det fungerade med klang och höjd och sånt, men jag lyckades inte fokusera helt som jag borde och få varje ton viktig, så det blev en hel del otydliga toner, någon kix, och förmodligen orytmiska saker också. Så jag gick inte vidare.  

Men vad spelar det för roll när jag fick hälsa på Pia och hennes man Christian i Århus? :D Det var så otroligt länge sedan jag träffade dem så det var verkligen på tiden!

De gjorde en riktigt lyxig middag, med årets första grillning för min del. Otroligt trevligt att träffa dem igen. För er som inte känner till dem kan jag berätta att Pia och jag gick på bibelskolan i Hilleröd tillsammans för drygt 5 år sedan. 

Efter besöket hos Pia, besökte jag Malene. Vi gick också samtidigt på LMH i Hilleröd. Tyvärr fick jag inte med henne på bild den här gången så här ser ni en bild från förra gången jag besökte henne, för ca 2½ år sedan. 

Hon bor i en härligt lägenhet i Århus, med ett bra läge och en stor tomt utanför huset! Även här blev jag bortskämd med god mat och trevliga snack. Vi hann också åka förbi Bazar Vest, som känns precis som att komma till en bazar i Mellanösten. 

Nästa besök blev i Herning där jag besökte min kusin Martin och hans fru Tabita. Hon ska föda deras första barn vilken dag som helst men jag fick ändå den stora äran att besöka dem! 

De bor i en ljus, trevlig lägenhet i Herning med balkong så att de har eftermiddags- och kvällssol. Herning är en stad som jag inte åker förbi varje vecka precis, men det är helt klart värt att ta turen förbi i alla fall om man känner Martin och Tabita. Då kan man även få gå en tur runt den här sjön:

Men tro det eller ej. Jag har inte bara en kusin som bor i Herning utan TVÅ! Här bor nämligen också Caroline med sin man Bjarne och deras tre barn. Det här var första gången jag besökte dem, så jag var glad att jag var välkommen och hade möjlighet! =) De hade bullat upp med fint förmiddagskaffe, och senare fick jag en riktigt fin middag och dessert. 

De bor i en villa i ett trevligt och lugnt område som passar bra för barnen lite lekparker, små skogar och gräsmattor. Ni ser här att löven på träden inte slagit ut än, men det måste ha varit precis innan de gjorde det, för dagen efter när jag kom upp till Stockholm var det helt grönt och rimligen borde det vara lika grönt i Danmark. 

Här ser ni mig med Carolins yngsta barn, som när bilden togs, också var mitt yngsta kusinbarn. Faktiskt har jag fått ett till kusinbarn efter det, bara för några dagar sedan. Det var verkligen kul att besöka mina kusiner i Herning. Och även om de trivs bra i Danmark kan jag märka att de tycker det är härligt när det kommer någon från Sverige som man kan prata svenska med och dela gamla barndomsminnen =)

Men man kan ju inte stanna i Danmark för evigt, så efter några dagar åkte jag tillbaka till Sverige. Jag mellanlandade lite kort i Köpenhamn där jag träffade Anton, och sedan åkte jag vidare mot Stockholm. Trodde jag! Men som så många gånger förr säckade tåget ihop på väg till Stockholm, så jag fick en extra 2h i Malmö. Vid det här laget är jag så van vid att mina resor går helt fel så jag bryr mig faktiskt inte ett dugg. Jag har lärt mig att man kommer hem förr eller senare, även om det innebär att man får sova på en parkbänk i Linköping, krama fyllon, åka taxi i 170km/h, sitta i strömlöst tåg i skogen i 20 minus eller åka brandbil. Så jag tog en liten tur i centrala Malmö. Jag känner inte mannen som posar framför kameran, men han ville tydligen vara på bild. 

Det här måste ju vara det närmaste man kommer spårvagn utan att det faktiskt är en spårvagn. 

Den här veckan har rullat på som vanligt med jobbet. Igår gjorde Chiles president ett statsbesök i Sverige, så först gick vi en parad och spelade en ceremoni vid inre borggården på Stockholm Slott. På kvällen var vi en oktett som spelade musik när gästerna tågade in i festsalen där middagen var uppdukad. Det var i samma sal som ni ser på bilden, men man fick inte ta bilder igår så jag har lagt upp en gammal bild på salen. Allt var väldigt fint och fixat i slottet och det var en hel del viktiga människor där. Bland annat H.M Konungen, H.M Drottningen, H.K.H Prins Daniel, H.K.H Prins Carl-Philip, statsminister Löfvén, Kinnberg-Batra, Ebba Busch Thor, Annie Lööf, talmannen Urban Aulin m.fl Jag fick också höra kungen hålla ett tal och spela kungssången för honom. 

En vanlig dag på jobbet i Arméns Musikkår så att säga... 

Igår var det som sagt H.M Konungens födelsedag vilket vi firade vid Stockholms slott. Det var också premiär för årets figurativa program. Det var jättekul att äntligen få spela upp det! Jag gjorde någon småmiss men krockade inte med någon en enda gång och behövde aldrig heller springa ifatt kåren i panik, så jag är nöjd. Filmerna från gårdagens fig har redan kommit ut både på youtube och facebook så här kan ni kolla. Trombonernas stora ögonblick i rampljuset är i sista delen, "Dancing Queen". Det är jag som är liten och spelar på silvertrombon om ni undrar!

Den sista delen har redan fått cirka 30 000 visningar på youtube =) Förra året fick ju ett videoklipp 250 000 visningar på facebook på bara tre dagar eller något. Klippet finns även på youtube, men fick inte så många visningar där men det var hur som helst det här:

Idag gick vi en högvakt och gjorde figget en gång till (samtidigt som sossarna demonstrerade mot sin egen regering). Det är precis så en valborgshelg ska firas; Fira H. M. Konungen på valborgsmässoafton och jobba 1 maj! ;) 

I morgon, 30 april, är det Hans Majestät Konungens födelsedag. Och inte vilken födelsedag som helst! Han fyller 70 år! Det är ju verkligen värt att fira lite extra! Och det ska vi naturligtvis också göra. I morgon blir det det stora traditionsenliga firandet på borggården där alla tre professionella militärmusikkårer ska deltaga. För vår (AMKs) del innebär det också premiär för vårt figurativa program. 

Ni kanske kommer ihåg hur uppgiven jag var när jag skulle lära mig figget förra året? (http://teha.bloggplatsen.se/2015/07/13/11139623-inlarningssvarigheter/) I år var det betydligt lättare. Dels är nog figget lättare, och dels har väl åtminstone något gått in i skallen på mig så att jag lite lättare lär mig hur jag ska spela och röra mig. Men det är ju i morgon på premiären som vi på allvar får se hur det går!

Idag har vi laddat för firandet och haft dels genrep av figget på borggården, och dessutom haft massrep av musiken med alla tre musikkårerna, och ett gemensamt tårtfika till kungens ära (eller så tolkade jag det i alla fall). När det nu är vår älskade kungs födelsedag vill man ju naturligtvis att det ser bra ut. Så idag har jag putsat trombon, skor och kask så att allt bara ska skina!

Tyvärr råkade min mobil ta stryk i förberedelserna, när ett notställ kollapsade. Skärmen sprack och touchen slutade fungera, så jag har blivit tvungen att beställa en ny mobil. :/ Men jaja, det finns ju folk som råkat ut för större olyckor! 

Hur som helst, kom till borggården imorgon och var med om ett makalöst firande. Ni kommer få sjunga kungssången och hurra för kungen, höra och se oss spela och trängas med massa trevliga rojalister! =D Jag tror det börjar 10 eller 10:30, men det gäller nog att komma i tid för att få en bra plats! Vi ses i morgon! ;)

I helgen har jag varit på två mycket trevliga konserter. Först var jag på KMHs symfoniorkesters sista konsert i den gamla skolan. Det var en jättebra och trevlig konsert. Det brukar ju alltid vara en solist, men på den här konserten var det TVÅ solister! Dels var det en pianist som spelade Ravels pianokonsert. Riktigt fin och cool musik. Ni kan ju lyssna på den vackra och långsamma andra satsen. 

Sen spelade Bodil, Berwalds konsertstycke för fagott och orkester. 

Båda spelade helt fantastiskt fint! Jag är väldigt svag för fagott så jag tycker det var extra kul att det för en gång skull var en fagott som solist =)

Ni kan ju också lyssna på ett av styckena som orkestern spelade själva. Hela stycket är väldigt fint, men om ni bara vill höra det coolaste (där trombonerna är med) kan ni lyssna från 2:30 och ett par minuter frammåt. 

På lördagen var det dags för nästa konsert. Det var filharmonin som spelade Strauss, Alpsymfonin i konserthuset. Det är ett helt underbart vackert verk. Och i slutet av verket började jag helt plötsligt sätta mig in i något typ filmscenario där jag tänkte att, tänk om Sverige var i någon form av krig mot en totalitär regim (kommunister, nazister, islamister eller vad som) som hade för mål att ta över Sverige, ta bort demokratin, svenska civilisationen, vår kultur och vår historia. Och Stockholm var sista utposten som de inte tagit över, och just nu haglade bomber runt om i Stockholm. Vi inne i konserthuset var de sista "kämparna" som hörde vår sista symfoniorkesterkonsert medan vi väntade på att konserthuset skulle vara nästa mål för bombattacker. Och orkestern spelade så fint och innerligt så jag kunde verkligen sätta mig in i att alla satt där och rebelliskt lyssnade på en sista symfoniorkesterkonsert ända in i döden. Jag kanske har för mycket fantasi, men jag blev så ledsen när jag satt där och lyssnade på den underbara musiken och väntade på bomberna, att jag bara ville böla. :D Men lyssna här själva och hör. Låter det inte som musiken som skulle ackompanjera avslutet på en tusenårig civilisation?

För mig innebär klassisk musik så mycket mer än bara fin musik. Det är synonymt med historia, med kultur, med livsöden, med frihet, uppror och hela den västerländska civilisationen. Och bara tanken på att den klassiska musiken skulle försvinna är för mig som tanken på att spränga hela Stockholm innerstad och sätta upp baracker istället. Men som tur är kommer inte klassiska musiken försvinna, det ska jag se till! ;) 

I helgen åkte jag, Erik, David och Johan till Gotland för att hälsa på Fredrik, som bor där, och samtidigt se Gotland. Fredrik jobbar på en folkhögskola i Hemse, och här på bild ser ni en av folkhögskolans äldre byggnader.

På Gotland tar man blommor på stort allvar. De gula blommorna är påskliljor, som fanns i överflöd längs vägen. 

Är man på Gotland måste man ju besöka en lammgård. Så vi åkte och klappade lamm. Är de inte lite gulliga? =)

Fredrik hade också haft en brilljanta idén att boka hästridning. Jag kan ju verkligen inte rida, men älskar djur och var såklart pigg på att rida! Erik och Fredrik har ridit mycket i militären, så de var proffs, men vi andra var inte så rutinerade och fick därför stabila hästar. 

Jag trodde att vi bara skulle få rida lite i en inhägnad eller en liten runda på några fina stabila vägar. Men vi fick rida en rejäl tur och ganska stor del av turen var rakt in i skogen där det inte fanns någon stig eller något. 

Det var ganska dimmigt den dagen, så det kändes nästan lite mystiskt att rida runt på Gotlands ödebygd. På några ställen där det var lite bättre väg eller stig fick vi galoppera. Jag trodde att det skulle vara jättesvårt eller läskigt att galoppera, men det var riktigt kul! Däremot hittade jag överhuvudtaget inte rytmen i trav, så när hästen stutsade uppåt stutsade jag nedåt och tvärt om, med sköna kollisioner som resultat, som till slut fick mig att både önska och tro att jag inte hade någon bak längre!  

Hon som ägde hästarna tog en bild av oss när vi ridit ner till stranden. Jag är längst till vänster. Jag blev helt biten av att rida, för det var en helt magisk tur, så jag tror jag ska köpa mig en häst. Jag måste bara övertala min rumskompis att vilja dela vår tvåa med en häst. 

Efter ridningen tog vi en tur ner helt till södra spetsen av Gotland där Hoburgsgubben ligger. Det är alltså en rauk som ska likna en gubbe. Ni ser hur näsan är målad gul på bilden. 

När David såg att Erik klättrat upp på en rauk tog han tillfället att försöka välta rauken. Men till lättnad för Erik, oss, rauken och hela Gotland turism, lyckades inte David. 

På söndagen, efter gudstjänst, åkte vi in till Visby och traskade runt i den staden. Visby är ju en urtjusig stad! Så otroligt trevlig och mysig!

Efter en gåtur gick vi och åt en brunch på en restaurang nära hamnen. En riktigt god brunch som hade det mest nyttigt och onyttigt!

Visby är utan tvekan en av mina favoritstäder i Sverige. Jag skulle nog vilja säga den finaste staden, endast med konkurrens av Stockholm, men jag har inte varit i alla svenska städer så det är kanske bättre att låta bli att säga det. Den var fin redan nu på våren innan löven slagit ut, men det är klart att förra gången jag var där, när det var sommar, var det ännu finare, som ni kan se på bilderna här under. 

Det blev en kort men intensiv helg den här gången, men jag kommer absolut åka till Gotland fler gånger! =)

I torsdags hade Daniel K och jag ett fint utbyte där jag introducerade honom för Phils burger (en bra burgarkedja i Sthlm) och han introducerade mig för Dramaten. Jag har nämligen aldrig tidigare varit på dramaten. Skandal, eller hur?! Jag har många gånger velat gå till Dramaten, men så har jag istället tänkt att om jag går på Operan får jag både det sceniska och det musikaliska! Operan eller Konserthuset har trumfat över dramaten varje gång. 

Men i torsdags var jag alltså för första gången på dramaten. Där såg vi utvandrarna. Det var bra och spännande. Jag har ju läst böckerna så jag visste vad som skulle hända, men det är ändå kul att se hur de gestaltar det. Vissa saker tyckte jag var mest märkligt, t.ex förstod jag inte alltid vad deras märkliga dans hade för poäng. Och ibland tyckte jag att de överspelade med barnslig humor, men över lag var det en väldigt fin, konstnärlig och bra tolkning som var trogen böckerna. Det var nog inte sista gången jag var på dramaten. 

Och det kostade bara 100kr för oss! Man kan inte påstå att så kallad finkultur är dyrt i Sverige! Det är betydligt billigare att gå till Dramaten, Operan, Berwaldhallen eller Konserthuset än att gå till en rockkonsert eller en fotbollsmatch. 

Idag har jag gått min fjärde högvakt det här året. Och efter en trevlig högvakt har jag varit på en pianokonsert på konstakademien där en pianist på masterprogrammet på KMH hade sin examenskonsert. Hon spelade en konsert med klassisk musik från olika epoker, som hon försökte göra mer lättillgänglig för en publik som inte är jättevan att lyssna på klassisk musik. Dels hade hon en presentatör som berättade lite om musiken, sen hade hon bilder som beskrev musiken och så hade hon dessutom gjort kläder som hade en anknytning till det stycket hon spelade. 

Jag gillar verkligen idén med att ta vanlig klassisk musik och försöka väcka intresset hos ny publik. Bara att se en bild till musiken gör verkligen stor skillnad! Dessutom spelade hon fantastiskt bra, så jag hade en trevlig eftermiddag på konstakademien =)