Eftersom jag anser att målgruppen för min blogg, svensktalande bloggläsare som är intresserade av klassisk trombon och Frankrike,  har varit alldeles för bred tänkte jag idag smalna av den genom att rikta mig till er som dessutom lär er franska eller som har lärt er franska, genom en kurs. 

Jag tänker inte svartmåla skolans språkundervisning, för det är inte så märkligt att en lärare inte kan lära en klass på 20-30 relativt ointresserade ungdomar att tala ett språk på bara ett par timmar i veckan. Det krävs ett stort egenintresse hos eleven för att verkligen lära sig språket. Däremot så tycker jag det är märkligt att man ofta får lära sig en franska som inte alls speglar vardagsfranskan i Frankrike. Vi får ofta lära oss en lite gammalmodig eller högtravad franska, men däremot får vi inte lära oss den franskan som fransmännen, speciellt de unga, talar 90% av tiden. Så här tänker jag ta upp en del exempel på vardagsfranska som man ofta inte riktigt får lära sig i kurserna. Jag utgår från franskan i Paris/Frankrike, så en del exempel kanske inte gäller i andra länder. 

Inte uttala "ne"

Negationer på franska bildas med ne + verb + pas/plus/jamais. Till exempel:
Je ne parle pas - Jag pratar inte
Je ne parle plus - Jag pratar inte längre
Je ne parle jamais - Jag pratar aldrig
Men ordet ne uttalas aldrig i talad vardagsfranska. Jag fick lära mig i skolan att man "ofta" inte uttalade ne, men ändå uttalade vi alltid ne när vi gjorde muntliga övningar. Det var först i Frankrike jag upptäckte att ne faktiskt aldrig uttalas förutom i formella sammanhang. Även i debatter med presidenten och andra högt uppsatta politiker på TV, faller ofta ne bort. Så vill du låta mer fransk, säg je parle pas, je parle plus, je parle jamais. 


"Nous" ersätts av "on"
Den "korrekta" översättningen av vi är nous, men i vardagsfranska ersätts det konsekvent av on som egentligen betyder "man/en". Jag hade i och för sig fått lära mig att nous "ibland" ersätts med on. Men det är inte ibland. Jag skulle säga att det är alltid, i informell franska. Så istället för att lägga massa energi på att fundera på jobbiga verbböjningar på "nous", använd "on" istället. Ska du däremot skriva professionella skrivelser/brev eller hålla formella tal så använder du nous.

Veux-tu du café?
Det finns tre olika sätt att ställa frågor på franska, och av någon anledning får de som studerar franska ofta lära sig den formuleringen som används absolut minst. Ska du säga frågan "talar ni franska?" kan du säga det så här
1. Vous parlez français?  - Med intonationen som går upp på slutet för att visa att det är en fråga
2. Est-ce que vous parlez français?

3. Parlez-vous français?
1 är vanligast och minst formellt, sedan 2, och alternativ 3 är minst vanligt och mest formellt. I en artig ni-form till en främmande person kan alternativ 3 ändå fungera, men börjar du säga "veux-tu du café?" så låter det otroligt märkligt. Säg istället "tu veux du café?"

Brun och brin uttalas lika

Jag tror att de flesta som har studerat franska i Sverige har fått lära sig att det finns fyra nasala ljud och att un inte har samma uttal som in. Så var fallet en gång i tiden, och det sägs finnas delar av Frankrike där det fortfarande är så, men den stora majoriteten uttalar alla un-nasaler som in-nasalen. Det finns ingen anledning att som svensk elev hålla fast vid ett ålderdomligt uttal som inte fransmännen håller fast vid. Jag tog upp det här lite kort när jag gjorde min video om franskt uttal för ett år sedan. (Från 8:20)

Utfyllnadsord

I alla språk har man en hel del utfyllnadsord som i sig inte tillför så mycket betydelse men som man ändå använder nästan maniskt. På svenska har vi t.ex alltså, typ, liksom och en hel del andra. Det är ord som man sällan får lära sig i en språkkurs eftersom det inte anses vara "korrekt" språk. Men om man tar bort alla de här orden och uttrycken låter man ofta lite som en faktabok eller som ett tal. Här är några ord som är bra att känna till på franska:

Du coup: Du coup kan betyda "så"/"alltså"/ "som en följd" - Il y avait plus de pommes du coup j'ai acheté des bananes (Det fanns inte några äpplen kvar SÅ jag köpte bananer). Man använder det också för att komma tillbaka till ett ämne eller för att ta upp en fråga: Du coup on se voit à 10h demain? (Ok, men då ses vi kl 10 imorgon?). Du coup används EXTREMT mycket i talad franska. 

Enfin: Enfin betyder äntligen eller till sist. Men i talad franska används det ofta som "eller alltså". Je peux pas. Enfin, je peux, mais ça va être compliqué (Jag kan inte. Eller alltså, jag kan, men det blir svårt.)

Bref: Bref betyder kort/kortfattad eller kort sagt, men har en mycket vardagligare klang på franska. Det används ofta när man berättar en händelse och beskrivit situationen och ska gå vidare i händelsen. "... les enfants courraient partout, et le prof hurlait. Bref, c'était la catastrophe..." (barnen sprang runt överallt och läraren skrek. Det var kaos"). Ofta sägs det tillsammans med enfin. Enfin bref

Genre: Genre kan på franska betyda bok- eller filmgenre precis som på svenska. Men det används otroligt mycket i talad franska, framför allt bland unga, ungefär på samma sätt som typ används i svenskan eller like på engelska. "J'ai fait ça genre 5-6 fois" (jag har gjort det typ 5-6 gånger). Det kan också sägas som svar när man inte tror på någon. "Genre?" (troligt!?/ofta?!) Faire genre betyder att låtsas. "Tu es sportif? Non, je fais genre" (Är du sportig? Nej, jag låtsas bara). Genre kan slängas in nästan överallt, men använder du det mycket riskerar du att låta som en fjortis.

Det finns många fler såna här uttryck som kan vara värda att kolla upp om ni vill tala en mer vanlig franska, t.ex. quand même, en vrai, quoi, en mode, et tout, en fait, ben, écoute. 

Slang

Om vi då kommer till slangen så finns det naturligtvis hur många som helst. Men några är faktiskt väldigt viktiga att förstå om man ska kunna förstå franska samtal. Här tar jag upp några som används ganska flitigt.

 
Bosser - Jobba

Boulot - Jobb

Fringues - Kläder

Bouffer - Äta

Clope - Cigarett

Mec - Kille

Flic - Polis

Taf - Jobb

Bagnole - Bil

Caisse - Bil

Tune - Pengar

Sous - Pengar

Daron/-ne - Pappa/mamma

Pote - Kompis

Gueule - Ansikte (Ferme ta gueule eller bara ta gueule betyder håll käften)

Tronche - Ansikte

Bourré - Onykter

Pinard - Vin 

Jag har säkert glömt att ta med några av de vanligaste. Det är alltid svårt att känna av vilken nivå ett slang ligger på, men det är väldigt viktigt att åtminstone förstå de här orden, även om du själv inte använder dem så mycket. 

Verlan

I franskan har men en speciell sorts slang som kallas verlan, och innebär att man kastar om stavelserna i ordet. Verlan är själv ett verlan av ordet l'envers (omvänt). Man går i regel efter de uttalade stavelserna, vilket förklarar varför vissa bokstäver tas bort och andra ändras. Verlan kommer ursprungligen från förorten och är fortfarande ett ungdomsspråk och anses inte vara särskilt korrekt franska. Men vissa verlan har blivit så otroligt vanliga att de används av alla fransmän i talad franska, och många har glömt att orden från början är verlan. De vanligaste orden är så vanliga att det är mycket märkligt att man inte får lära sig dem när man pluggar franska. Några exempel på mycket vanliga verlan som man behöver kunna för att förstå talad franska är

Meuf (femme) - kvinna/tjej
Relou (lourd) - jobbig/tröttsam
Chelou (louche) - Skum, märklig

Ouf (fou) - galen, sjuk  ("C'est ouf" - det är helt sjukt)

Teuf (fête) - fest

Venère (énervé) - arg, irriterad

Teubé (bête) - Dum  
Renoi (noir) - svart
Rebeu (Arabe) - Arab
Feuj (juif) - jude

"On a parlé avec Jean"

Något som jag överhuvudtaget inte hade hört eller fått lära mig innan jag flyttade till Frankrike, och som förvirrade mig i början, är att deras "vi, med" är inkluderande till skillnad från svenskan och engelskan. Säger de till exempel meningen "on a parlé avec Jean" skulle vi som svenskar förstå det som "Vi (jag och någon/några fler) har pratat med Jean". Men det fransmännen menar är "Jag och Jean har pratat". Personen som de säger "med" om, är inkluderad i "vi". Det kan bli lite komiska missförstånd ibland som när en fransk kompis sa "we're fighting with my brother" och vi alla undrade varför han, m.fl ville spöa upp sin egen bror. Men han använde samma logik som på franska, och menade att han och hans bror hade hamnat i bråk med några andra. (vilket ju är helt normalt!)

Gamla uttryck som inte längre används
Lite omvänt finns det vissa uttryck som man får lära sig i skolan men som aldrig används i Frankrike längre. Här kommer tre exempel:

Comme ci, comme ça - Många har fått lära sig att man på frågan "ça va?" kan svara "comme ci, comme ça" för att säga "sådär" eller "si och så". Men jag lovar, ingen i Frankrike säger så. Istället utrycker man det ofta med tonfall eller med uttryck som "bof", "ben, ça va..." eller "ça va, ça va". Någon sa att ju fler "ça va" man lägger till, ju sämre är det. Det stämmer nog ganska bra. Säg hur som helst inte "comme ci, comme ça" i Frankrike. 

Sacrebleu - Av någon anledning är det många icke-fransmän som känner till det här uttrycket som användes för länge sedan för att uttrycka förvåning eller bestörtning. Ordagrant betyder det "heliga blå", och var väl ett uppfostrat sätt att svära utan att svära. Oavsett så har jag aldrig någonsin hört en fransktalande använda det. 

Oh là là, i posistiv mening. - Oh là là används fortfarande mycket i Frankrike, men inte i en positiv betydelse när man blir imponerad av något. Istället används det mer för att klaga när man är irriterad. "Oh là là, qu'est qu'il fait lui?" (Vad sysslar han med?). Jag kan inte säga säkert att det inte längre används i positiv betydelse, men det känns mer som den svenska eller amerikanska användningen av det, medan fransmännen anväder det för att "râler"

Dra ihop stavelser
Precis som vi på svenska inte säger "jag är mycket ledsen" utan säger "ja ä mycke lessen" så drar fransmännen ihop sina ord en hel del. Här kommer några exempel på sammandragningar som fransmännen gör
Je suis - chui
Tu es - tä

Je ne sais pas - chäpa

ce que - skö

il/ils - i (t.ex. il dit blir idi)

elle/elles - e (t.ex elle parle blir éparl)

il y a - ia

Quatre - kat 

Det här var bara några exempel på hur stavelser och bokstäver försvinner i talad franska, ännu mer än de redan gör i formell franska. Det är ju inget fel att uttala hela orden, men bli inte förvånad om fransmännen drar ihop det mycket. Förmodligen kommer du sakta men säkert börja göra likadant efter ett tag. 

Förkortade ord
Sista punkten jag tänkte ta upp, är att fransmännen älskar att korta av långa ord. Här kommer några vanliga ord som förkortas:
Appartement - appart (lägenhet)
Cinéma - Ciné (bio)
Restaurant - Resto (restaurang)

Après-midi - Aprèm (eftermiddag)
Matin - Mat (morgon)
Professuer - Prof (lärare)
À tout à l'heure - à tout (vi ses strax)
À plus tard - à plus (Vi ses senare)
Bon appetit - Bon app (trevlig måltid)
Catastrophe - cata (katastrof)
Dégouté - dégue (äcklad)
Publicité - pub (reklam)
Comme d'habitude - Comme d'hab (som vanligt)
Barbecue - Barbec (grillfest/grillning)

Jämfört med svenskan har franskan ännu tydligare linjer mellan formellt och vardagligt språk. Visst kan det vara bra att lära sig mer formell franska för jobbmöten, uppsatser och liknande. Men enligt mig är det minst lika viktigt att lära sig den franska som folk faktiskt pratar. Många fransklärare och den mesta kurslitteraturen i franska, verkar anse att man inte ska lära sig en "felaktig" franska med slang, slarvigt uttal, onödiga ord och grammatiska gråzoner. Jag tycker att det är märkligt att lära svenskar att prata en "bättre" franska än vad fransmännen själva pratar. Vill man prata som om man vore en faktabok kan man ju prata den "korrekta" franskan, men jag skulle ändå uppmuntra er att lägga till lite av de vanligaste talspråksdragen så att det blir lite mer naturligt flyt i era samtal. När jag flyttade till Frankrike förstod jag i princip 100% av föreläsningar och seminarier, men kanske max 50% av de jämnårigas samtal i kaffepausen. Fortfarande har jag lättare att hänga med i en politisk debatt än i en samtal med ett gäng unga när de riktigt kommer i varv. Det är inte riktigt normalt. 

Säg gärna om ni har tänkt på andra saker med vardagsfranska som jag har glömt ta upp, eller om det är något av det jag har skrivit som är fel.