När du bor utomlands kommer du oundvikligen lägga märke till skillnader jämfört med ditt hemland. Många saker kommer du gilla, men många saker kommer du ogilla. Jag har redan gjort ett inlägg där jag skrivit om 20 saker jag gillar i Frankrike (http://teha.bloggplatsen.se/2019/11/23/11640377-20-saker-som-jag-gillar-med-frankrike/), och idag ska jag då skriva om 20 saker som jag inte gillar med Frankrike. Det finns en risk att det här inlägget kommer låta lite negativt, men jag vill betona att om jag fortfarande bor kvar här i Frankrike så är det för att de positiva sidorna med Frankrike är viktigare för mig än vad de negativa är.

1. Smutsen och stanken

Jag har väldigt svårt att acceptera att det kan vara ganska så skitigt i Frankrike. På gatorna kan du se lite här och var att det ligger pappersbitar, plastpåsar, förpackningar m.m Jag har sett folk slänga bröd, bananskal, plastmuggar och läskburkar på trottoaren utan att skämmas det minsta, även om det finns soptunnor nästan överallt. Och ALLA slänger fimpar på marken! Hundägare plockar väldigt sällan upp skiten efter sina hundar, vilket innebär att man ser massa hundskit på gatorna! Asså helt ärligt!! Dessutom är det alltid någon som har pissat på gatan eller i tunnelbanegångarna, vilket gör att man med jämna mellanrum känner hur det stinker piss. Jag tycker ändå att det verkar som att man lägger mer pengar på renlighet här än i Sverige, men det spelar ingen roll när alla skiter i att hålla det rent.
Jag måste ändå lägga till att det är väldigt stor skillnad mellan olika städer och stadsdelar. Det finns många stadsdelar och städer som är otroligt rena. Jag bor tyvärr inte i en sån stadsdel.

2. Strejker och demonstrationer

Jag gillar när man säger vad man tycker, sålänge man gör det på ett bra sätt. Men i Frankrike är det konstant någon stor demonstration eller en strejk. Fredliga demonstrationer är bra, och ibland är man tvungen att strejka, men det ska vara den absolut sista utvägen. En strejk är ett stort misslyckande som man får ta till när man inte lyckats förhandla. För det första måste ens krav vara rimliga, och sen måste båda sidor verkligen ha försökt att förhandla och gjort kompromisser. I Frankrike känns det som att dom inte kan förhandla alls. Båda sidor vägrar ge efter och det blir en kraftmätning för att se vem som går vinnande ur striden. Det här innebär enorma förluster. Ekonomiska och mänskliga förluster. Det finns demonstranter som blir allvarligt skadade eller till och med dör, och en polisstyrka som är helt utmattad och självmordsbenägen. Oavsett resultatet kommer det finnas kvar ett hat och en brist på förtroende. Dessutom så hindrar det vardagen otroligt mycket för oss andra som blir tagna som gisslan i striden. Jag blir ärligt talat ganska uppgiven av att se det, och av att veta att det förmodligen alltid kommer fortsätta vara så här.

3. Fransmännen älskar att klaga

Det är en stereotypisk bild av fransmännen som faktiskt är sann. Fransmännen är väldigt benägna att kritisera allt En konsert, en middag, en person, en film, regeringen... de kan alltid hitta något att kritisera. Ibland verkar det nästan som att de är rädda för att om man inte kritiserar så kan det verka som att man är lite dum och inte är kapabel att se vad som inte är perfekt.
Jag tycker att man kan fokusera på det som är bra och acceptera att ingen/inget är perfekt. Jag tror att man är lyckligare om man försöker se det på det sättet. Från början när jag flyttade hit blev jag ganska deppig av att höra allt klagande, men nu bryr jag mig inte mer. Det är mer bara en livsstil och ett sätt att knyta kontakter här.
(Ja, jag ser ironin i att jag just håller på att skriva ett inlägg där jag bara klagar. Det kallas integration;))

4. Misstro

I Frankrike så har man en stor misstro till alla. Man förutsätter att alla är oärliga och tyvär tror jag att det blir självuppfyllande. Man ser det överallt. Det finns väldigt mycket regler som man måste följa (även om alla skiter i det) och man måste alltid bevisa att man säger sanningen. Som student har jag tydligt sett att man här behandlas som barn av lärare och ledning. Man låter oss inte ha något eget ansvar för att man litar inte på oss. Man ser samma misstro mot presidenten och regeringen. Jag tycker inte att Löfven gör ett bra jobb, och jag skulle aldrig rösta på honom, men jag tror absolut inte att han vill oss illa! I Frankrike är det en stor del av populationen som på riktigt tror att Macron och regeringen medvetet försöker göra livet så surt som möjligt för fransmännen. Och det var samma sak med Hollande, och Sarkozy m.fl

5. Byråkrati

Om du vill göra minsta lilla sak i Frankrike kommer du behöva 10 olika intyg och fylla i 10 formulär. Det är helt galet hur komplicerat allt är här! Man får gå till ena kontoret till andra, sen skicka dokumenten och vänta på att de ska behandla din ansökan, för att till sist få veta att de tappat bort den. Man behöver väldigt ofta lämna intyg på bostadsadress, skattebesked och läkarintyg på att du är frisk. Att söka till en utbildning här en lång och jobbig process, inte som i Sverige där det tar 2 minuter. När jag sökte studentbostad här fick jag skicka in ca 40 sidor med intyg!!! Och här måste du ha läkarintyg redan första dagen du är sjuk. Det är enklare att bara gå till jobbet!
Det positiva med byråkratin är att det känns som att jag har vunnit en tävling när jag äntligen har tagit mig igenom det.

6. Problem med fattigdom och hemlöshet

Fransmännen är rika och lever gott, men det finns också en hel del fattigdom här och många hemlösa som tigger. Det vittnar om ett stort problem! I Sverige är många tiggare inte svenska medborgare utan de kommer bara till Sverige i några månader för att tigga, vilket gör att det inte riktigt är Sverige som kan lösa grundproblemet. I Frankrike är det betydligt fler som är bosatta i Frankrike, och alltså under franskt ansvar. Jag har ingen lösning, men något behöver göras för att förhindra folk att hamna i den situationen.

7. Mataffärerna

Mataffärerna här borde ta efter mataffärerna i Sverige, speciellt kassan. I Frankrike finns inte den lilla bänken där man kan ställe korgen för att packa upp matvarorna, och inte heller den när man ska packa ner varorna. Rullbandet (om det ens finns något) är väldigt kort vilket gör att alla lägger matvarorna i en enorm hög. Du kan inte stoppa in kortet och knappa in koden innan alla matvarorna är skannade och du sagt till kassörskan att du vill betala med kort. Efter kassörskan är det en minimal plats för att packa ner varorna så du får stressa häcken av dig för att inte hindra nästa kund, och kommer ändå inte hinna utan era matvaror blandas. Franska mataffärer är långsammare och mer stressande. Dessutom har de ofta olika köer för om du vill betala med kort eller kontanter, vilket gör att alla är förvirrade om de står i rätt kö.

8. Det är ineffektivt och opraktiskt

Det är otroligt ineffektivt i Frankrike. Man arbetar lååångsamt, och tar gott om tid för att prata med sina kollegor även när kunder väntar. Så är det nästan i alla butiker, kontor och restauranger (förutom bagerierna där de är sjukt effektiva). Dessutom finns det inget samspel mellan de som jobbar utan det verkar som att de får lösa problemen för första gången när det kommer en fråga, trots att samma sak händer flera gånger om dagen. Man lägger väldigt lite energi på hur man kan förbättre och underlätta för kunder/användare. Det är väldigt stressande men jag försöker att acceptera det nu.

9. Folk är alltid sena

Jag lärde mig snabbt att i Frankrike så börjar man alltid sent. Lektioner, konserter, möten. Det var ganska irriterande i början när jag kom i tid och läraren kom 15 minuter sent. Och när du bestämt träff med någon får du räkna med att personen kommer 20 minuter sent. Sen är jag i och för sig ingen stor förebild när det gäller att komma i tid, så egentligen passar det mig ganska bra, haha...

10. Rasistiska/sexistiska skämt

Jag gillar när skämt chockar lite. Men det finns gränser och vissa saker är bara inte roliga. I Frankrike tycker jag att man ibland går över den gränsen. Ganska ofta pratar man om tjejer på ett objektifierande och lite nedvärderande sätt, vilket i längden måste vara väldigt nedtryckande och tröttsamt för tjejer. Och lite samma sak när det gäller rasism. Jag har själv aldrig känt av någon form av rasism eller nedvärdering för att jag inte är fransk eller för att jag bryter, men jag tror inte heller att svenskar är dom som drabbas mest av det.

11. Kontanter och checkar

Jag kan verkligen inte förstå varför fransmännen envisas med att använda kontanter! Ofta måste man betala mindre summor kontant här. Är det under 5 € är det mer regel än undantag att man måste betala kontant, och ofta ända upp till 10 €. I Sverige använder jag aldrig kontanter. Jag vet inte ens hur kontanterna hemma ser ut nu!
Ännu värre är det att man använder checkar här! Varför vill man skriva ut checkar när man bara kan göra en enkel överföring, och bespara mig att behöva gå till banken för att lösa in den som en gammal grottmänniska? Nästan alla ersättningar betalar de ut med check och ganska ofta även lönen.

12. Alkohol, droger och cigaretter

Fransmännen är väldigt stolta över sina viner. Det är ganska naturligt. Men man har också ett stort alkoholmissbruk här. Man glorifierar alkohol otroligt mycket. Man ska alltid ta ett glas (eller snarare många glas), antingen för att man vill fira, eller för att man är ledsen, för att man spelat en konsert, för att det är fint väder, för att det inte är fint väder, för att det är tisdag... Ärligt talat är det inte konstigt att det finns så många alkoholister här.
Droger är naturligtvis inte lika accepterat, men det finns stora drogproblem här. Sök på ”colline du crack” så kommer ni se ett tältläger med några hundra drogberoende som säljer och tar droger helt öppet i utkanten av Paris. Helt sjukt!
Rökning är naturligtvis inte alls lika allvarligt, men man röker mycket här och jag gillar inte när det stinker av cigaretter. Och dessutom slänger de fimparna på marken.

13. Det är lite omodernt här

Frankrike har en väldigt modern sida med automatiska tunnelbanor och fina snabba tåg, men också en väldigt omodern sida. Till exempel måste man skicka ett rekommenderat brev (alltså snigelpost) för att säga upp sitt telefonabonnemang. Lever vi på 50-talet eller?! Det finns många exempel där man får intrycket av att Frankrike är minst 20 år efter Norden. Datasalen på konservatoriet här är ett väldigt bra exempel. Det finns väldigt få datorer, och de som finns är värdelösa. Antingen funkar de inte alls eller så är de helt extremt långsamma. Det finns inga musikrelaterade program installerade på datorn. Det finns bara en skrivare kopplad till datorerna och 70% av tiden funkar den inte, eller så har den inte papper. Och det finns bara Wifi på några få ställen i konservatoriet. På Kungliga Musikhögskolan i Stockholm finns det två datasalar med moderna mac-datorer, med alla program vi behöver för att komponera och redigera film och musik. Det är en synt kopplad till varje dator, och alla har såklart ett konto på en server där man kan spara sina filer. Det finns många skrivare kopplade till nätverket. Och dessutom finns det studios för kompositörer/producenter/ljudtekniker där de har ännu bättre grejer. Det är bara ett exempel på där Frankrike är omodernt.

14. Dörrarna

I Frakrike öppnas dörrarna innåt vilket innebär att om du ska in i ett litet toabås får du först öppna dörren, gå in och sen försöka göra plats för att kunna stänga dörren. Väldigt opraktiskt! Framför allt när du bär en trombon på ryggen. Ibland är man nästan tvungen att ställa sig på toastolen för att kunna stänga dörren! Det är samma sak i min lilla hall, där jag måste flytta undan mig själv och mina grejer innan jag kan stänga dörren. Det är så mycket mer logiskt att öppna utåt som man gör i Sverige!

15. Säkerhetsvakter och onödiga arbeten

I Frankrike har de säkerhetsvakter i alla mataffärer, många andra butiker, skolor och liknande. Jag gillar inte att alltid ha känslan av att man misstänker dig för att antingen vara farlig, eller för att vara tjuv. Och vad det gäller säkerhetskontrollerna så kan jag förstå att man har dem med tanke på attentaten som de haft i Frankrike. Men oftast kollar de inte ändå. De vill bara se att man öppnar väskan men bryr sig inte om att faktiskt verifiera vad du har i väskan. Då undrar man ju vad de är till för.
Det är finns också väldigt många onödiga arbeten här, som man kunde lösa på något annat sätt. Man ser ofta 5-10 informanter i tunnelbanan som bara ska bilda en mur för att stänga av en stängd gång och peka i vilken riktning man ska gå istället. Ärligt talat, sätt upp en liten skylt istället!

16. Standard och underhåll av byggnader

Jag har i tidagare inlägg berättat om Frankrikes fantastiska arkitektur, som enligt min åsikt enkelt slår Sveriges. Däremot är standarden och underhållet av byggnader inte alltid superbra. För det första är många byggnader smutsiga, med ful graffiti (då pratar jag inte om den häftiga gatukonsten som finns på vissa hus), men dessutom kan fasaden ibland va lite söndertrasad, och ibland finns det till och med små läckor i taken, vilket man märker när det regnar. Likadant med insidan. Ofta är det inte renoverat på ett bra tag, och eftersom det är dåligt isolerat kan det vara ganska kallt på vintern. Det finns såklart jättemånga byggnader som är i superfint skick, men över lag är det inte samma nivå som i Sverige, speciellt offentliga byggnader som skolor, universitet och kyrkor.

17. Det är stängt eller ur funktion

I Frankrike får man vänja sig vid att det ofta är stängt. Kontor är stängda några timmar vid lunch, restauranger på eftermiddagen, mataffärer på söndag efter kl 13-14 och bagerierna på måndagar. Dessutom är det väldigt ofta ”tillfälligt” stängt, till exempel om det är demonstrationer eller evenemang. I Paris är det väldigt ofta några tunnelbanestationer som är avstängda och som tunnelbanan helt enkelt hoppar över. Parker och trädgårdar stänger om det blåser eller finns snö. På konservatoriet var det hela tiden övningsrum som ”tillfälligt” var avstängda. Bara det att det kunde vara 2-3 dagar i veckan!
I Sverige är man bättre på att se till att det hålls öppet om det ska vara öppet, och dessutom är generellt affärer i Sverige större, vilket har det positiva med sig att det är lättare att hålla öppet längre, t.ex på söndagar.

18. Inkapabla att lämna plats åt folk

När en tunnelbana kommer in på stationen i Stockholm så ställer man sig på sidan, ger mycket plats åt avstigande innan man går på. När man kommit på tunnelbanan ser man till att fortsätta in i vagnen så att de som är bakom en kan stiga på. I Paris försöker de börja gå på tunnelbanan innan folk hunnit av, vilket gör att det tar tre gånger så lång tid, och dessutom blir alla irriterade på varandra. När de äntligen kommit på tunnelbanan är de helt nöjda att de kom med och stannar precis framför dörrarna, trots att det finns plats längre in, så att de som inte kommit på än blir tvungna att knuffas för att komma på, och då blir de ännu mer sura för att de bakom knuffas. Samma sak på trottoarerna. Folk går långsamt i bredd mitt på trottoaren och bryr sig inte om att folk försöker gå om.

19. Personhygienen

Stereotypen att fransmännen är smutsiga är egentligen inte sann. De flesta här duschar och tvättar sig lika mycket som de flesta i Sverige. Men det finns ändå två saker med personhygienen som stör mig mycket:
1. Det finns fler här som inte alls följer normen, så här känner man oftare att någon stinker på tunnelbanan, även om 90 % av passagerarna är lika rena som du.
2. Det är allt för många fransmän (och fransyskor) som inte tvättar händerna när de varit på toan. Jag ser med jämna mellanrum folk komma ut från toalettbåsen och gå utan att tvätta händerna. Det äcklar mig något enormt! Som tur är så ger man ofta kindpussar här istället för att skaka hand!

20. Man tar inte sitt ansvar

Fransmännen gillar som sagt att kritisera, men de tycker alltid att det är någon annan som faktiskt ska lösa det. Man ser det när det gäller renligheten. De verkar inte förstå att det är vår gemensamma stad som vi tillsammans ska hålla ren. Man slänger skräp på marken och låter rengöringspersonalen städa upp det. På samma sätt klagar man ofta på att det är dålig stämning, men man gör egentligen ingenting själv för att ändra det. Solidaritet här innebär inte att man jobbar tillsammans för att förändra något, utan det innebär att man stödjer en person när den kräver att någon annan ska hjälpa honom/henne.

Ok, här är de 20 sakerna som jag inte gillar så mycket med Frankrike. Som ni ser handlar det mest om renlighet och effektivitet. Men jag vill en gång till understryka att för mig är verkligen de här negativa sidorna helt överskuggade av de positiva bitarna. Över lag gillar jag Frankrike otroligt mycket. Men om du fått en för negativ bild av Frankrike så kan du läsa det här inlägget igen:
(http://teha.bloggplatsen.se/2019/11/23/11640377-20-saker-som-jag-gillar-med-frankrike/)

Quand tu vis à l'étranger tu vas remarquer beaucoup de différences par rapport à ta patrie. Il y a sûrement plein de choses que tu vas apprécier dans ton nouveau pays, mais il y a inévitablement aussi des choses que tu vas détester. J'ai déjà posté un blog sur 20 choses que j'aime en France (http://teha.bloggplatsen.se/2019/11/22/11640222-20-choses-que-jaime-de-la-france/ ), et aujourd'hui je vais donc faire une liste des choses que j'aime pas ici. Comme ce blog sûrement va paraître un peu négatif, je souligne que si je reste toujours ici en France, c'est parce que, pour moi, les points positifs sont beaucoup plus importants que les points négatifs.

1. La saleté et la puanteur

J'ai vraiment du mal à accepter qu'en France ce soit tellement sale. Dans les rues ici tu trouves presque partout des bouts de papier, des sacs plastics, de l'emballage etc. J'ai vu des gens jeter du pain, des peaux de banane, des gobelets et des cannettes sur le trottoir, sans la moindre gêne. Pourtant il y a des poubelles partout! Et TOUT LE MONDE jette les mégots par terre! Les propriétaires des chiens ramassent quasiment jamais les crottes de chien, du coup il y en a partout. Mais c'est pas possible quoi!?! En plus, il y a toujours quelqu'un qui a pissé dans la rue, ou dans le métro. Ici il faut s'habituer à ce que ça pue très souvent. Pourtant j'ai l'impression qu'on met plus d'argent pour la propreté ici qu'en Suède. Je vois beaucoup plus d'agents de propreté à Paris qu'à Stockholm, mais ça ne change rien quand tout le monde s'en fout de la propreté.
Il faut quand même ajouter qu'il y a des grandes différences entre les quartiers et les villes ici. Il y a des quartiers et des villes qui sont très propres. Moi j'habite malheureusement pas dans un de ces quartiers-là...

2. Les grèves et les manifestations

Moi j'aime beaucoup quand les gens expriment d'une bonne manière leurs avis. Mais en France il y a à tout moment des grandes manifs ou des grèves. C'est très bien avec des manifs pacifiques, et parfois on est obligé de faire la grève, mais ça doit rester le dernier recours. Une grève est un grand échec quand on n'a pas réussi à négocier. D'abord il faut que les demandes soient raisonnables, et puis qu'on ait vraiment essayé de négocier et que les deux côtés aient fait des compromis. En France j'ai l'impression qu'on est incapable de négocier. Les deux côtés refusent de reculer, et du coup ce sera une épreuve de force pour voir qui sort vainceur. Dans tout ça il y a des pertes énormes. Économiquement et humainement. Il y a des manifestants qui sont gravement blessés, même morts, et il y a une force d'ordre épuisée et suicidaire. Et n'importe le résultat il restera de la haine et de la méfiance après le combat. En plus ça gêne énormément la vie pour tous les citoyens qui sont pris en otage dans tout ça. Ça me désespère beaucoup de voir ça, et de savoir que ça va probablement toujours continuer comme ça.

3. Les Français aiment râler

C'est un cliché des Français, mais en fait c'est vrai. Les Français sont très enclins de tout critiquer. Un concert, un dîner, un prof, une personne, un film, le gouvernement... ils sont toujours capables de trouver les points négatifs. Il semble que les Français ont peur que si on ne critique pas on puisse passer pour un ignorant qui n'est pas capable de remarquer ce qui n'est pas parfait. Bon, moi, je pense qu'on peut se concentrer sur les points positifs et accepter que personne ne soit parfait. Avec cette manière de voir les choses, je pense qu'on vit plus heureux. Au début quand je suis venu en France, ça m'a vraiment déprimé beaucoup de vivre dans cette ambiance négative, mais maintenant je n'y prête plus attention.

(Oui, je vois l'ironie que je suis justement en train de râler)

4. La méfiance

Ici, il y a une grande méfiance envers tout le monde. On présume que tout le monde est malhonnête, et malheureusement je pense que ça devient une autoréalisation. Ça se voit partout. Il y a énormément de règles et de lois qu'il faut suivre (sauf que finalement tout le monde s'en fout) et il faut toujours prouver qu'on dit la vérité. En tant qu'étudiant j'ai très clairement vu qu'ici on est traité comme des enfants par la direction et les profs. On ne nous laisse aucune responsabilité, puisqu'on ne nous fait pas confiance. On voit aussi cette méfiance envers le président et le gouvernement. Moi je ne pense pas que notre Premier ministre en Suède fait du bon travail, et je ne voterais jamais pour lui, mais je ne pense absolument pas qu'il nous veut du mal! Mais en France une très grande partie de la population croit vraiment que le président et le gouvernement font exprès d'essayer de pourrir la vie des Français. Et c'était pareil avec Hollande, et Sarkozy...

5. La bureaucratie

Si tu as envie de faire la moindre chose en France, il te faut 10 justificatifs et 10 formulaires à remplir. C'est fou ce que c'est compliqué ici. Il faut aller à un bureau par là, et un bureau par là, puis envoyer des documents et attendre qu'ils prennent le temps de traiter ton dossier, pour finalement apprendre qu'ils l'ont perdu. En Suède j'ai JAMAIS utilisé un justificatif de domicile. Jamais un garant. J'ai jamais dû donner mon avis d'impôts. Quand je m'inscris à l'université en Suède ça me prends 1 minute en ligne, et puis quand tu as ta réponse il faut juste accepter ou décliner en ligne. Quand tu es malade en Suède il faut un justificatif du médecin seulement le 6e jour (puisqu'on te fait confiance). En plus d'être très fatigant, cette bureaucratie coûte énormément d'argent. Le point positif c'est que j'ai l'impression d'avoir gagné un concours quand j'ai enfin réussi cette épreuve.

6. Problèmes de pauvreté et de SDFs

Les Français sont riches et vivent bien, mais il y a aussi beaucoup de pauvreté ici et beaucoup de sans-abris qui mendient ici. Ça témoigne quand même d'un problème. Nous avons beaucoup de SDFs en Suède aussi, mais c'est en grande majorité des Roumains qui viennent en Suède pour quelques mois pour mendier, et ce n'est donc pas vraiment la Suède qui peut les sortir de cette situation. Mais ici il y a beaucoup de Français, ou d'immigrants résidants en France, qui sont SDF. Je n'ai vraiment pas la solution, mais il faut faire quelque chose pour empêcher les gens de tomber dans cette situation.

7. Les supermarchés

Les supermarchés ici pourraient imiter un peu plus les supermarchés en Suède, surtout en ce qui concerne les caisses. En Suède il y a un petit banc pour mettre le panier avant le tapis roulant, pour que tu ne sois pas obligé de te plier complètement pour vider ton panier. Le tapis roulant est toujours un tapis long pour que tu puisses calmement y mettre tes articles. Quand la caissière est en train de scanner tes produits tu peux directement insérer ta carte et composer ton code, puis mettre les articles scannés dans ton sac et juste confirmer l'achat quand tous les articles sont scannés. Tu gagnes beaucoup de temps! Il y a beaucoup de place pour les articles après la caissière. En plus la place peut être divisée en deux pour que tes articles ne se mélangent pas avec ceux du client suivant. Comme ça tu n'es pas obligé de stresser autant qu'ici. En gros c'est plus rapide et moins stressant dans les supermarchés en Suède.

8. Inefficacité et très peu pratique

Il y a une inefficacité d'ouf ici! On travaille leeentement et prend son temps à discuter avec les collègues même s'il y a des clients qui attendent. C'est le cas dans quasiment tous les boutiques, agences et restaurants (Sauf les boulangeries où ils sont très efficaces). En plus il y a zéro coordination entre les gens qui travaillent. Ici on se souci très peu de comment on pourrait améliorer et faciliter l'expérience pour les usagers/clients. C'est très stressant, mais j'essaie maintenant de l'accepter.

9. Les gens arrivent en retard

J'ai très rapidement compris qu'ici on démarre toujours en retard. Les cours, les concerts, les rendez-vous. C'était assez embêtant au début d'arriver à l'heure quand les profs arrivaient avec 15 minutes de retard. Et quand on a un rendez-vous avec quelqu'un, il faut savoir qu'ils vont probablement arriver au moins 20 en retard. Après, moi je ne suis pas un exemple de ponctualité, donc finalement ça m'arrange pas mal, haha...

10. Blagues sexistes/racistes

J'aime bien les blagues qui sont un peu limite parfois. Mais il y a quand même des limites et je pense que parfois on dépasse cette limite ici. On parle trop souvent des filles d'une manière un peu dévalorisante, et à force d'entendre ça tout le temps, ça doit être fatiguant pour les filles. Pareille au niveau du racisme. Moi personnellement, je n'ai jamais subi du racisme à cause de mon origine ou de mon accent. Mais je crois pas non plus que les Suédois soient les plus ciblés.

11. Chèques et espèces

Pourquoi les Français s'obstinent à utiliser les liquides? Souvent ici on est obligé de payer en liquide. En Suède je n'ai pas utilisé des liquides depuis très très longtemps. Honnêtement, je ne sais même pas de quoi les espèces ressemblent en Suède. On paye toujours par carte ou avec le portable. Encore pire, c'est que l'on utilise les chèques en France! Mais pourquoi?! Pourquoi on insiste de payer en chèque, quand on peut très facilement faire un virement et éviter d'aller à la banque pour encaisser le chèque comme un homme des caves!? En Suède les chèques n'existent plus depuis les années 90, et moi je n'ai pas visité une banque depuis 2013.

12. Alcool, drogues et clopes

On a évidemment une fierté du vin Français ici. C'est normal. Mais on a aussi un grand abus d'alcool. On glorifie l'alcool énormément. À tout moment il faut boire un verre (voir beaucoup de verres) soit parce qu'on veut célébrer, soit parce qu'on est triste, ou parce qu'on a joué un concert, parce qu'il fait beau, parce qu'il ne fait pas beau, parce que c'est mardi etc. Et honnêtement il n'est pas étonnant qu'il y ait tellement d'alcooliques ici. Les drogues ne sont évidemment pas acceptées de la même manière, mais il y a un grand problème des drogues aussi. C'est juste hallucinant qu'il y ait la colline du crack dans Paris même!
Pour les clopes c'est bien sûr beaucoup moins grave. Mais on fume beaucoup ici, et moi j'aime pas trop quand ça pue des cigarettes. Et en plus les fumeurs jettent les mégots par terre.

13. C'est un peu daté ici

En France il y a un côté très moderne, mais il y a aussi un côté très daté. Par exemple qu'il faut envoyer une lettre recommandée pour résilier un forfait mobile. Non mais on vit en 1950 quoi? Il y a plein d'autres exemples où on a l'impression qu'on est au moins 20 ans derrière les pays scandinaves. La salle informatique au CNSM est un très bon exemple. Il y a très peu d'ordinateurs. Et ceux qu'il en y a sont archinuls! Soit ils ne marchent pas, soit ils sont très, très lents. Il n'y a pas de logiciel pour les études de musique. Il n'y a qu'un imprimeur connecté et 70% du temps il ne marche pas ou sinon il n'y a plus de papier. Et il n'y a pas de wifi partout au CNSM. Au Collège Royal de Musique de Stockholm il y a deux salles informatiques avec plein de Macs très moderns, avec tous les logiciels pour composition, film, musique etc. Il y a un synthé connecté à chaque ordinateur, et tous les élèves ont un compte sur le serveur où ils peuvent sauvegarder ses fichiers. Il y a une dizaine d'imprimeurs connectés au réseau. En plus il y a des studios plus avancés pour les compositeurs, ingénieurs de son etc. C'est juste un exemple.

14. Les portes

Ok, je ne sais pas comment dire ça en Français. Mais en France les portes sont placées dans le sens que la porte ouvre dans la petite pièce. Si par exemple tu ouvres la porte d'une cabine de toilette, tu pousses la porte dans la cabine, puis tu entres et après il faut essayer de se mettre sur le côté pour pouvoir fermer la porte. C'est TRÈS peu pratique. Surtout si tu portes un trombone. Parfois tu es presque obligé de te mettre sur la toilette pour pouvoir fermer la porte. Pareille dans l'entrée de mon studio où il faut dégager le vestibule avant de pouvoir fermer la porte. En Suède, c'est toujours dans l'autre sens, la porte s'ouvre dans la grande pièce. C'est beaucoup mieux!

15. Des vigiles et des travailleurs ”superflus”

Je ne suis pas un grand fan de tous les vigiles qui sont dans tous les boutiques et tous les espaces publiques. D'abord j'aime pas ce sentiment qu'à tout moment on te soupçonne d'être soit dangereux soit un voleur. Et je comprends qu'il faut des contrôles, vu les attentats qu'on a eus en France, mais normalement ils regardent même pas vraiment le sac. Ils veulent voir qu'on ouvre le sac, mais puis ils s'en foutent de ce que tu as dans le sac, du coup je me demande à quoi ça sert.
Il y a aussi plein de gens qui travaillent avec des tâches qu'on pouvait facilement résourde avec un peu de technologie ou avec juste un panneau. On voit souvent 5-10 personnes dans le métro qui sont justes là pour former un mur et indiquer qu'un couloir est fermé...

16. La maintenance

J'ai déjà dit que je trouve que l'architecture ici est incroyable. Beaucoup mieux qu'en Suède. Par contre la maintenance de vos bâtiments n'est pas terrible. Déjà ils sont souvent très sales, avec du graffiti moche (je ne parle pas des oeuvres d'art qu'on trouve sur certaines immeubles) mais en plus la façade est souvent un peu détruite, et parfois il y a même des petits trous dans le toit, ce qu'on remarque quand il pleut. À l'intérieur c'est pareil. Souvent ce n'est pas rénové depuis longtemps, et puisque c'est mal isolé il fait très froid pendant l'hiver. J'ai plus froid en France qu'en Suède. Il y a bien sûr énormément d'immeubles qui sont bien maintenues, mais en général ce n'est pas le même niveau qu'en Suède. Surtout en ce qui concerne les édifices publics, par exemple les écoles, les universités et les églises.

17. Fermeture/hors service

En France il faut s'habituer à ce que c'est souvent fermé. Les agences sont souvent fermé quelques heures à midi, les restaurants pendant l'après-midi, les supermarchés le dimanche, les boulangeries les lundis etc. En plus il y a souvent des fermetures ”exceptionnelles” par exemple s'il y a des manifs, ou des événements. À Paris il y a très, très souvent des stations de métro qui sont fermées. Ça n'arrive presque jamais à Stockholm. Les parcs et jardins ici sont fermés dès qu'il y a du vent ou de la neige. Au CNSM les studios étaient très souvent ”exceptionellement” pas dispos. Sauf que c'était 2-3 fois par semaine! En Suède on essaie au maximum de tenir les horaires d'ouverture, et comme il n'y a pas autant de petit commerce, c'est plus facile d'avoir des horaires d'ouverture plus longues surtout les dimanches. Il faut juste savoir qu'ici il faut toujours vérifier si c'est bien ouvert et en service.

18. Incapacité de laisser la place aux gens

Quand le métro arrive à la station à Stockholm, tout le monde se met sur le côté et laisse un grand passage aux descendants avant d'essayer de monter. Quand on est monté on ne s'arrête pas devant les portes, mais on continue au maximum pour laisser la possibilité à ceux qui sont derrière de monter aussi. À Paris, on essaie de monter avant que les gens sont descendus, ce qui prend trois fois plus de temps, et en plus tout le monde s'énerve. Quand on a finalement réussi à monter, on est tout content et on s'arrête juste devant les portes et empêche les autres de monter, même s'il y a encore de la place plus loin. Donc ceux qui ne sont pas encore montés doivent pousser énermément, et du coup on s'énerve encore plus parce qu'ils poussent. C'est pareil sur les trottoirs. On marche lentement au milieu du trottoir, et ne se soucie pas que l'on empêche tout le monde de passer.

19. Hygiène corporelle

La réputation des Français qui ne se lavent pas et qui puent est plutôt faux. La norme ici est comme la norme en Suède. Pourtant il y a deux choses qui me gênent.
1. Il y a plus de gens ici qui sortent de la norme. Donc tu vas souvent sentir que quelqu'un pue dans le métro, même si 90% des gens sont aussi ”hygiéniques” que toi.
2. Il y a beaucoup de Français qui ne lavent pas les mains après avoir été aux toilettes. Je vois souvent quelqu'un sortir de sa cabine de toilette et partir sans se laver les mains. Ça me dégoute énormément. Heureusement qu'on ne serre pas la main aussi souvent ici qu'en Suède!

20. On ne prend pas ses responsabilités

Les Français aiment bien critiquer, mais ils pensent que c'est à quelqu'un d'autre de vraiment changer les choses. Ça se voit au niveau de la saleté, où on ne semble pas comprendre que c'est notre ville que nous devons tenir propre ensemble. On jette les déchets par terre, et puis on laisse aux agents de propreté de nettoyer ça. Pareil pour l'ambiance. On critique souvent l'ambiance, mais on ne fait pas grande chose pour l'améliorer. La solidarité ici, ce n'est pas de faire un effort ensemble, mais c'est de soutenir quelqu'un quand il exige que quelqu'un d'autre l'aide. C'est toujours la faute de quelqu'un d'autre.

Ok voilà les 20 choses que je n'aime pas trop en France. Il s'agit surtout de la propreté et l'efficacité. Mais j'insiste encore une fois sur le fait que pour moi les points négatifs sont largement moins importants que les points positifs. Globalement je suis en grand fan de la France! Si tu penses que j'ai trop critiqué, je t'invite à lire encore une fois ce blog: (http://teha.bloggplatsen.se/2019/11/22/11640222-20-choses-que-jaime-de-la-france/ )