teha

Senaste inläggen

Av Thobias Nilsson - Lördag 5 maj 22:17

Så har vi kommit till Paris tredje arrondissement. Det är ett litet arrondissement centralt i Paris. Här bor 36 120 invånare, vilket innebär att det är en befolkningstäthet på hela 30 872inv/km2 (vilket är väldigt högt!)


Det var i det här arrondissementet som jag bodde när jag var på utbyte i Paris. Då bodde jag nära den här tunnelbanestationen, Arts et Métiers, som har en station inspirerad av en ubåt. 


Den stationen låg på den här relativt stora gatan. Ni ser tornen på Notre-Dame lite svagt i andra änden av gatan. 


Från den större gatan svängde jag in på en liten gata - "Rue des Gravilliers"...


... och på nummer 29 bodde jag i den här trappuppgången. Jag kan sakna supermycket att bo i det området, för det var så trevligt! Men å andra sidan trivdes jag aldrig helt med att bo inneboende. 


Om jag skrev att andra arrondissementet hade många stora fina hus längs några stora vägar, är det lite tvärt om med tredje arrondissementet. Det tillhör området le Marais som kännetecknas av smala gator och ganska små, gamla hus. Många hus är från 1700-talet, och området påverkades inte så mycket av omplaneringen av Paris som gjordes på 1800-talet, och därför har det fortfarande små, mysiga och röriga gator.


Området har både en prägel som ett judiskt område och har en liten chinatown. Från att ha varit de rikas område på 1600-talet är det idag snarare ett folkligt, konstnärligt område för övre medelklassen. 


Med små gator följer små butiker. Det är inte svårt att hitta små fruktaffärer eller ostaffärer. Det är det i och för sig inte i de flesta delarna av Paris, men kanske särskilt i tredje. 


Men vissa affärer är trötta på att sälja ost, vin, blommer eller kött och säljer därför istället träblåsinstrument av lite olika slag. 


Om jag har räknat rätt är det 44 ryska dockor. Jag måste erkänna att jag är ganska sugen på att köpa dem. Det är något så tillfredställande med plocka upp och ned ryska dockor.


Jag hittade en liten marknad/saluhall... 


... där de sålde både blommor och tavlor...


... , frukt...


...och olika sorters mat. 


På tal om mat så finns det naturligtvis både restauranger och caféer i tredje arrondissementet. Och tur är väl det, för man måste ju äta något!


Där tredje arrondissementet möter elfte och tionde arrondissementen ligger "Place de la République", som är ett stort torg. Mitt på torget står en staty av Marianne, som är en sorts personifiering av franska republiken. Ni kan ofta se ett kvinnoansikte på franska flaggor och liknande. Det är Marianne, som alltså inte är en historisk person utan bara en symbol. 


Place de la République är kanske populäraste platsen för manifestationer och demonstrationer. Det är till exempel här som folk har samlats efter terrordåden.


Arrondissementet har ju också sitt eget lilla "stadshus", mairie. En ganska fin byggnad. 


I anslutning till la mairie, ligger en liten men trevlig park. 


Men det finns naturligtvis många andra små trevliga parker. Som den här. 


Eller den här. 


Många små trädgårdar ligger i innergårdar där man inte alltid kommer åt, eller åtminstone inte alltid upptäcker. 


Alldeles bredvid innergården på förra bilden ligger svenska institutet i Paris...


...med sin egen lilla innergård och ett café. 


En av de stora byggnaderna i arrondissementet är "le Conservatoire National des Arts et Métiers", som är en fin högskola som utbildar ingenjörer.  


Här ligger också nationalarkiven. Det finns naturligtvis flera muséer i området, bland annat Picassomuseet och området har en hel del gallerier. 


Det är verkligen ett trevligt och livfullt område i Paris. Jag hoppas att jag någon gång kan få flytta tillbaka till det området. Men än så länge får jag nöja mig med att traska runt i det med jämna mellanrum. 


ANNONS
Av Thobias Nilsson - Onsdag 2 maj 22:42

I lördags kom mamma och pappa till Paris, tillsammans med sina "bästisar" Ehlna och Christer! Och det är något stort ska ni veta, för mamma och pappa håller sig i vanliga fall inom Norden. För mamma kan det ofta vara svårt att resa, och pappa känner sig inte bekväm med att åka till länder där man inte pratar svenska... d.v.s alla länder utom Sverige och delar av Finland. Men med stort moraliskt stöd från Christer och Ehlna och efter att jag lovat att guida och översätta så åkte de hit!


Mamma och Ehlna var väldigt glada över att se Notre-Dame


På söndagen åkte vi ut till slottet i Versailles. Just den här dagen hade de lite extra många fontäner igång, och de spelade musik i parken. Men så tog då också inträde, vilket de  i vanliga fall inte brukar göra. 


Vi hade tänkt gå in i slottet, men det var en otroligt lång kö, och dessutom regnade det, så vi hade ingen lust alls att stå och vänta i regnet. 


Istället åkte vi tillbaka till Paris och tog en båttur på Seine. Mamma lyckades få några foton på Eiffeltornet. Så att man kan bevisa att man faktiskt var här. 


Och pappa filmade konstant! Om ni kollar på första bilden i inlägget ser ni hur han filmade mig när jag tog kort på dem ;) 


Här ser ni pappa uppe i Eiffeltornet. Mamma vägrade åka upp, fast vi hade försökt förklara för henne att det bara var tre våningar högt, och att hon bodde på våning 7 i hotellet. Men hon tyckte inte det var samma sak!


Men ni ska veta att det inte var lätt att ta sig upp i tornet den här dagen. För det första var det en rejäl kö. Men det kan man nog stå ut med. Värre var det att det blev sinnessjukt kallt! Innan de kom till Paris hade det varit 22-30 grader och sol i 1,5 veckor. På lördagenkvällen när de kom, började det bli lite molnigt, och sen bara störtdök temperaturen och det blev till och med kallare än vad det normalt brukar vara i januari i Paris. Som om inte det räckte så småregnade det, och blåste nästan storm. En mycket dålig kombination som gjorde att vi var helt stelfrusna och det kändes nästan som vi hade bestigit Mount Everest, när vi egentligen tagit hissen upp i Eiffeltornet. Det här fantastiska vädret höll i sig hela tiden de var här. Jag behöver kanske inte ens säga att morgonen när de åkte, vaknade jag av att solen lyste mig i ansiktet, och sedan dess har det varit nästan konstant solsken... Maximal otur! 


Men även om det var grått och kallt så var det en ganska fin utsikt från toppen av Eiffeltornet.


Här har vi precis varit i Sacre-Coeur, och ni kan ju se hur mamma och Ehlna har försökt skydda sig så gott det går mot rysskylan. 


Det var några tappra konstnärer som målade i Montmartre trots kyla och regn. Hatten av för dem!


Men trots att det var regnigt och dant var det en väldigt trevlig helg med sightseeing och god mat. Det var jättekul att träffa mamma, pappa, Ehlna och Christer på min hemmaplan. Och jag tror de kunde få en uppfattning av staden trots att vårt huvudfokus delar av tiden var att inte frysa ihjäl innan vi kunde komma till nästa café ;) 

(Ok, ni kanske tycker att vi som svenskar borde klara kylan bättre än så. Men 5 grader, regn och blåst i slutet av april känns utan tvekan värre än -10 och snö i januari!)

ANNONS
Av Thobias Nilsson - Onsdag 25 april 21:33

I onsdags återvände jag till Paris, efter några otroligt härliga dagar i den kungliga huvudstaden. Sveriges huvudstad alltså. Och samtidigt som jag återvände fick jag flera mycket trevliga besök. För det första kom Erik, Fredrik, David, Johan och Marta på besök till Paris, och för det andra kom den första riktiga sommarvärmen på besök till Paris, med klar himmel och 27-30 grader i en vecka. Helt underbart!


Jag drog med mina kusiner till parken Parc des Buttes-Chaumont, som ligger nära där jag bor. 


Som ni ser är det en jättehärlig park, som även brukar få tjäna som min löprunda. Fint men jobbigt!


Men vi ville ha ännu mer höjd, så vi åkte vidare till Tour Montparnasse, där man har en fantastisk utsikt. 


Jag tror ni alla känner igen Eiffeltornet. Men man kan också ana Triumfbågen lite till vänster om mitten i bilden, och från triumfbågen fram till det gröna området till höger om mitten, går l'avenue des Champs-Elysées.


Här ser ni bland annat Louvren som är den stora byggnaden till höger i bild. 


Zoomar man in, kan man tydligare se Les Invalides, bron Pont Alexandre III och Stora Palatset, med sitt karaktäristiska glastak. 


Sacre-Coeur och Montmartre.


Jardin du Luxembourg, Senaten, Notre-Dame och Stadshuset (snett till vänster ovanför Notre-Dame).  


Eller så kan man bara stå och kolla på metrolinje 6, och inse hur nära det egentligen är mellan stationerna. 


Väl nere på marken tog vi en tur förbi Notre-Dame, i kvällsolen. 


Jag har redan 1 miljon bilder på Notre-Dame, men det är så fina färger på träden när bladen är nyutslagna, så jag tog ännu fler bilder i alla fall. Jag tycker också om att bara titta på alla folk och allt liv som rör sig. 


En farsa går en promenad med sitt barn... 


...precis som ett ungt par, samtidigt som en mamma sitter på en bänk och försöker få sitt barn att somna i vagnen. 


Något som jag gillar mycket med städer är att när det är fint väder och folk är på bra humör så sätter man sig ute i staden och njuter av atmosfären. Hela staden får en uppsluppen och trevlig stämning. I Paris sätter man sig ofta längs Seine. 


En gata i Quartier Latin. 


Eftersom det var första gången i Paris för flera av dem, tog vi en tur förbi alla obligatoriska sevärdigheter. Sacre-Coeur är en av dem. 


Precis som gatorna och torgen på Montmartre. 


Ärligt talat gör det mig inte något att se alla kända områden många gånger. Det är alltid trevligt. 


Och just nu är det mycket färger i Tuilerierna. 


Så här njuter parisare av solen. 


Vi traskade även förbi lilla palatset...


...och Eiffeltornet. 


Dagen efter åkte vi däremot till ställen som jag aldrig besökt. Vi åkte först till Caen i Normandie, där det finns ett muséum om andra världskriget med särskillt fokus på ockupationen i Frankrike och sedan befrielsen i Normandie. Det var ett superintressant muséum som jag absolut kan rekommendera. 


Sedan åkte vi till några av stränderna där de allierade gick i land och attackerade tyskarna. Vi började med Pointe du Hoc, med sina klippor ner mot havet. Ni kan ju själva föreställa er hur lätt det var för de allierade att klättra upp för den kanten samtidigt som tyskarna stod där uppe för att försvara sig. 


Sedan åkte vi vidare till Omaha Beach som också var ett av de 7 ställen de allierade landsteg på. Här hade de inte naturen mot sig på samma sätt. 

Och ja, folk badade i havet när vi var där! Sjukt! För även om det var varmt inne i landet, var det bara knappt 20 grader vid havet, och jag vill inte ens tänka på hur kallt havet var. 


Vi åkte också till amerikanska kyrkogården där man ställt upp kors för alla de amerikanska soldater som dog när de befriade Frankrike från tyskarna.   


Flaggorna hänger alltid på halvstång och vi fick vara med om en liten ceremoni när de skulle ta ned flaggorna för kvällen. 


Vi avslutade dagen med att äta lite crêpes på en uteservering i en liten gullig stad, innan vi körde tillbaka till Paris. 


På söndagen tog vi en båttur på Seine. Man får alltid lite andra perspektiv på staden från en båt. 


Japp, det är äkta guld på statyerna. 


Ena klockan på Musée d'Orsay. Byggnaden var tidigare en järnvägsstation för järnvägsbolaget PO, Paris-Orléans. 


En av Paris otaliga karuseller, precis vid Eiffeltornet. 


Tunnelbanan går på en bro över Seine, söder om Eiffeltornet. 


Toppen på franska akademiens byggnad. Tänk vilket jobb man la ner på alla små detaljer på byggnaderna förr i tiden!


Och medan parisarna fortsatte att slappa längs Seines kajer åkte mina svenska vänner hem, medan jag stannade kvar här. Redan på lördag får jag besök igen från Sverige, när mamma och pappa besöker mig. Det ska bli kul!   

Av Thobias Nilsson - Måndag 26 mars 22:42

När man kommer till en ny stad får man ju börja om med kontaktnätet från noll. Jag hade från början inga gig alls i Paris, vilket inte var så konstigt, men jag började ändå nojja om det betydde att jag aldrig skulle kunna försörja mig som musiker. Men nu efter jul känns det som att det har börjat rulla igång lite med en del konserter på olika håll. Både betalda och obetalda. 


Det jobbet som för mig betyder klart mest är på Nationaloperan i Paris, på Opéra Bastille. Jag spelade scenmusik på La traviata. Det var inte mycket att spela, och det var verkligen inget svårt, men för mig är det hur stort som helst att få jobba på operan i Paris! Jag spelade totalt 10 föreställningar, vilket förutom att vara kul också gav lite klirr i kassan. Mycket tacksamt när man bor i en dyr stad som Paris! =)


Men operavärlden är lite speciell. De sista tre föreställningarna skulle Plácido Domingo (en av de Tre tenorerna) och Anna Netrebko sjunga. Jag måste erkänna att jag inte hade en aning om vem Anna Netrebko var, till de andras stora bestörtning, men det visade sig att hon är världens för tillfället mest eftertraktade sopran. Biljetterna till alla föreställningar blev slutsålda på 10 minuter och folk betalade mycket pengar för att få höra Netrebko. Men det slutade med att hon inte kom på en enda föreställning. Uppenbarligen är det inte första gången hon ställer in på det sättet. Riktiga divafasoner, och jag både avskyr det och gillar det lite grann. Men publiken fick i alla fall höra Plácido Domingo. 


Opéra Bastille är en häftig byggnad! Det är en stor nybyggd opera som ska klara av alla stora produktioner. Den har åtta våningar ovan jord och 7 under jord, totalt 15 våningar. Och det är alltid så häftigt med operahus med alla verkstäder, repsalar, gångar och allt vad det innebär. Det finns också ett gammalt operahus i Paris, Opéra Garnier, som är otroligt fint och egentligen inte så litet, men ändå för litet för de stora produktionerna. Så i det gamla operahuset sätter de upp mindre operor och baletter. 


En annan rolig konsert jag gjort var Mozarts Requiem i kyrkan Madeleine. Med svenska mått mätt var det inte särskilt bra betalt, men jag ÄLSKAR att spela Mozarts requiem! Den här gången spelade jag alttrombonstämman, så det blev inget trombonsolo för min del, men det gör mig inget, för det är så underbar musik och så roliga trombonstämmor. 


Kyrkan är också väldigt fin och en perfekt atmosfär för att spela ett requiem!

Men de flesta konserter jag har spelat har varit obetalda konserter genom skolan. Vissa har varit roliga, som när vi spelade trombonensemble i Nordmandie, eller när vi spelade La Mer i en stad 40 mil söder om Paris. Men nu i fredags gjorde jag en konsert där skolans elever hade komponerat styckena. I ena stycket skulle jag till största delen bara blåsa i trombonen utan att spela någon ton. Dessutom hade han haft den geniala idén att låta mig ha i en harmonsordin, vilket fick som effekt att INGEN, inklusive fagotten som satt precis framför mig, kunde höra om jag blåste eller inte när de andra spelade. Ska jag vara helt ärlig satt jag bara med trombonen och låtsades blåsa de passagerna. Finns ingen anledning att blåsa för kung och fosterland när ändå ingen hade den minsta chans att höra! Förhoppningsvis är nästa konsert en konsert där jag varken behöver göra blåsljud och blåsflatterzunge. 

Av Thobias Nilsson - Måndag 26 feb 22:28

 

Jag älskar OS! Det är helt fantastiskt att under ett par veckor få följa mängder av tävlingar. Speciellt roligt är vinter-OS, både för att det känns som att Sverige är bättre i vintersporter och sen följer jag vintersporter mer generellt, så jag vet vilka som gör upp om medaljerna.

Höjdpunkter


Hanna Öberg och skidskyttelandslaget

Jag har följt världscupen i skidskytte väldigt mycket de två senaste säsongerna och sett nästan varenda tävling. Sverige har inte haft någon individuell pallplats sedan december 2016, och har oftast legat ganska långt efter, även om man sett potential. Men nu får Hanna Öberg guld?! Och gör topp7-placeringar i alla sina lopp! Hon omnämndes i fransk TV som den kommande skidskyttedrottningen! Och Samuelsson får silver, spurtar ner Peiffer och kan hålla samma tempo i stafetten som Johannes Bö, som annars brukar vara som en raket. Damerna får silver i sin stafett och herrarna får guld. Det är helt sjukt!! Jag är otroligt imponerad hur de lyckas formtoppa och hålla det mentala på plats på OS! 


Charlotte Kalla och Stina Nilsson

Charlotte och Stina var i precis motsatt sits. De var båda två storfavoriter och man pratade mycket om hur de skulle få guld o.s.v Att under den enorma pressen kunna prestera är inte självklart. Men Kalla går ut direkt och tar guld och Stina gör likadant i sin sprint. Otroligt coolt och kaxigt! Och sedan fortsätter de ta medaljer. Fyra medaljer var! Otroligt häftigt!


Frida Hansdotter och André Myhrer
Jag är bara otroligt glad att de båda kunde fixa en guldmedalj var! Otroligt strongt gjort! De är 32 respektive 35 år gamla och kommer inte göra fler OS. Helt perfekt att avsluta med guldmedaljer! Jag tycker också det är så otroligt kul att Frida vann, eftersom hon så ofta står på podiet, men väldigt sällan vinner. Dessutom är hon alltid rolig och glad. Det är lätt att tycka om henne!

Om vi går utanför Sverige så blir jag också väldigt imponerad av

Marcel Hirscher

Han kom till OS som storfavorit, tar guld i storslalom och kombination. I slalomen kör han konstigt nog ur redan i första åket. Två guld av tre möjliga är inte så illa!

Laura Dahlmeier


Hon har kämpat med formen under säsongen och inte alls verkat lika bra som förra året. Men på OS slår hon till med två guld och sedan ett brons. Vilken vinnarskalle hon måste ha! Häftigt!

Martin Fourcade


Ja, det är omöjligt att inte nämna honom. Han kom som favorit och åkte därifrån med 3 guld. Han gjorde några grymma lopp! Men samtidigt märkte man av att han kände pressen. I världscupen har han inte hamnat utanför pallen en enda gång!! I OS fick han både en 8e plats och en 5e plats. Och i det individuella loppet, i sista skyttet med två skott kvar, sköt han för guld. Det enda som kunde ändra det var om han bommade båda. Det händer ALDRIG för honom. Men i OS gjorde han det! Men sen har han en förmåga att då bli arg och vinna nästa lopp. 


Marie Dorin-Habert

Marie Dorin-Habert har haft en fantastisk karriär. I VM 2016 tog hon 6 medaljer (bilden). Alltså medalj i varje lopp hon ställde upp i. Men den här säsongen har varit riktigt tung! Hon har varken lyckats med skyttet eller skidåkningen, och hon var på håret att inte få åka med till OS. Men i OS lyckas hon bra. I och för sig ingen individuell medalj, men en fin fjärdeplats, och flera andra bra placeringar. Och hon är med och kör Frankrike till guld och brons i stafetterna. Den här säsongen är hennes sista, så jättekul att se henne avsluta såhär, när hon varit så uppgiven tidigare. 


Det finns såklart många fler som imponerade. Men det här var några som imponerade på mig. Men sen fanns det också en del som inte lyckades så bra, och som jag lider lite extra med. Jag vägrar säga att det är fjaskon, eller skandaler eller kritisera dem, för även om jag inte håller på med sport, håller jag på med ett yrke där man måste prestera allt vid korta tillfällen, och jag vet att det finns ingen som dömer en så hårt som man själv. De har gjort så gott de kunnat, och det finns ingen anledning att trycka ner dem ännu mer. 

Sanda Näslund och ski-crosslaget

Sandra är en helt fantastisk ski-crossåkare! Hon är världens bästa, det var de även överens om i fransk TV. Men allt kan hända. Hon åkte fint och tog sig lätt till finalen, men det märktes att hon hade sämre glid på skidorna än Kanada och Schweiz och i finalen gled de förbi, och dessutom fick hon lite fula knuffar från Fanny Smith, och plötsligt blev hon fyra. Hon var nog på förhand den troligaste guldmedaljen för Sverige, och nu blev det ingen medalj. Jag lider verkligen med henne. Men hon är ung och kommer få många fler tillfällen. 
Tyvärr lyckades inte de svenska herrarna alls, även om de i vanliga fall också har stora chanser på medalj. VÖN tog till exempel guld i VM förra året, men nu åkte de alla ut i åttondelsfinal eller kvartsfinal. Tråkigt :(

Hockeylagen

Hockeyn är ju en av höjdpunkterna i OS, och Sverige är ju bra! Men så förlorar de mot TYSKLAND?! Det kändes som Salt lake city igen! Men jag måste erkänna att det sen kändes aningen bättre när även Kanada förlorade mot Tyskland. Den stora frågan kanske är hur Tyskland lyckades med ett sånt OS? Det blev inte medalj för damerna heller. Riktigt tråkigt med ett OS utan medaljer i hockey. 

Herrarnas längdskider


Jättetråkigt att herrarna inte lyckades få till något i längdskidåkningen. Man är van vid några garanterade medaljer där, så det känns konstigt. Speciellt att inte ens stafetterna gick. Men jag tycker de får så fruktansvärt mycket skit av alla! Ungefär som att de valde att åka dåligt! De är Sveriges bästa manliga skidåkare, och om de inte lyckas så innebär det väl helt enkelt att Sverige för tillfället inte har några medaljkandidater. Och igen, jag tror att de är tillräckligt självkritiska, så det hjälper ingen att försöka förstöra det lilla självförtroende de har kvar. 

Johannes Thingnes Bö

Jag kan inte påstå att jag är ledsen för att han inte presterade på sin nivå, för jag vill att det ska vara tydligt att Fourcade fortfarande är kungen i skidskytte, men ändå lider jag lite med honom. Han har haft en helt fantastisk säsong i världscupen, och enda anledningen till att han inte leder den är för att han ställs mot Fourcade, som är den bästa genom tiderna. Och han har fått ett guld här i OS, samt medaljer i stafetterna, men han har också hamnat på plats 31, 21 och 16. Det är tydligt att det mentala förstörde för honom. Men han får fler OS att visa upp sig på. 


Sverige fick totalt 14 medaljer. 7 guld, 6 silver och ett brons. Det är märks ju att när svenskarna satsar så satsar de inte på en tredjeplats! ;) Jag tycker det var ett bra OS! Sveriges brist är att vi inte har så stor bredd i antal sporter. Vi har ingenting att ställa upp med i skriskor (där det totalt finns 66 medaljer att hämta, jämfört med 6 i hockey), backhoppning, nordisk kombination, rodel, bob, skeleton och väldigt lite i många freestyle och snowboard-grenar, och konståkning. Om vi någon gång vill kunna slå Norge måste vi nog bredda upp lite! =)

Själv har jag svårt att bestämma vilken sport jag ska börja tävla i. Jag växlar mellan skidskytte, slope-style, halfpipe, nordisk kombination och curling. Vi får se vad det blir! Men jag får nog skynda mig om jag ska kunna ta medaljer i OS 2022! 

Av Thobias Nilsson - Tisdag 20 feb 01:30

Ja, när man flyttar utomlands upptäcker man alltid många skillnader mellan sitt hemland och det nya landet. När det gäller Frankrike är det mycket som är mer lika än man tror. Jag upplever att Frankrike ligger närmare Sverige än många andra europeiska länder i frågor om till exempel miljö och värderingar. Men det finns trots allt många skillnader också, och här fokuserar jag på dem ;)


Hur man hälsar

I Sverige är det ganska standard att man hälsar på folk genom att ta i hand, eller närmare vänner med att ge en kram. Om man ses varje dag brukar man bara säga hej helt enkelt. Så är det inte riktigt i Frankrike. Hälsar jag på någon som är betydligt äldre än mig, eller någon som ligger "över" mig i hierarkin hälsar jag genom att ta i hand, och det gör jag oftast även på killar i min ålder när jag träffar dem för första gången. Tjejer på min ålder ger jag däremot kindpussar även när vi träffas första gången. Och när man väl träffat någon så ger man kindpussar vid första tillfället man träffar personen VARJE dag. Det innebär att när vi ska ha trombonlektioner så ska jag ge alla 10 trombonister kindpussar, även om vi sågs igår. Och har man sen hängt och haft det trevligt så ger man även kindpussar när man säger hejdå. Lite överdrivet tycker jag. Däremot ger man i princip aldrig en kram i Frankrike, och det anses vara mycket intimt. 


Artighet

I Frankrike tilltalar man varandra på ett betydligt artigare sätt. För det första säger man Ni till personer som man inte är personlig vän med. Man säger nog oftast du till dem på sin egen ålder om man träffas på lika villkor, typ i skolan eller på en fest, men annars är det Ni som gäller. Dessutom säger man monsieur, madame och mademoiselle. Det skulle kännas väldigt märkligt att säga "Goddag fröken, mår ni bra" i Sverige, men i Frankrike är det motsvarande helt normalt. Men jag måste säga att jag gillar hur det är i Frankrike. Jag tycker inte om det hierarkiska, som att lärare kan säga du till mig men jag måste säga ni till dem. Men däremot gillar jag att man har möjligheten att vara med artig och formell mot personer som man inte har någon personlig relation till. I Sverige är det inte stor skillnad på hur vi tilltalar en främmande person i yrkessammanhang och en vän, och det är lite synd att vi tagit bort den nyansmöjligheten. 


Matbutiker

Det är ganska stor skillnad på matvaruutbud. Majoriteten av mjölken i mataffärer är långtidshållbar mjölk som står i plastflaskor i rumstemperatur och har utgångsdatum om 4 månader. Smakar pyton och går verkligen inte dricka.  De har inte vanlig jäst i butikerna, de har inte havregryn, inte hyvelbar ost m.m Lite frustrerande när man själv tänker väldigt svenskt. Men det värsta är att kassorna ofta kan ha plats för varor INNAN kassan, men efter kassan finns ingen plats för varorna. Dessutom kan man inte slå in koden till kortet innan alla varor skannats in, så man får stå och vänta, och sen skynda järnet att packa ner sina varor, innan nästa kund blir sur. Idiotiskt!  


Hjälpsamhet 

 

Av någon anledning har fransmännen fått ett rykte om sig att vara otrevliga och ohjälpsamma. Jag tycker det är helt tvärt om. Står jag med tunga väskor vid en trappa kommer det alltid någon och erbjuder hjälp att bära, och folk här är betydligt mer benägna att lämna plats på tunnelbanan till pensionärer, gravida och småbarnsföräldrar. Svenskar är egentligen också hjälpsamma, men man sköter sitt eget så om ingen uttryckligen ber om hjälp så hjälper man inte heller


Humor och självdistans

Fransmännen använder MYCKET humor och ironi. Man har det ofta roligt! Men det gäller att man har självdistans för det kommer utan tvekan skämtas om en! Om jag t.ex spelar dåligt så måste jag kunna ta att man skämtar om det. Jag tycker det är ganska skön och avslappnad stämning, men jag tror ändå att när man har en ganska rå humor så tar folk förr eller senare illa upp. I Sverige tonar man ner skämt mer och framför allt så är man betydligt mer försiktig med att skämta om andra. 


Rökning

Folk röker mycket i Frankrike!! Om man inte röker konstant så feströker man åtminstone. Och eftersom de festar mycket så röker de också mycket. I Sverige upplever jag att det är lite fult att vara rökare. Om man vill vara lite fin och trendig ska man inte röka. Och är man blåsmusiker är det ganska ovanligt att man röker. Men här upplever jag det som att alla röker och det är inte negativ stämpel på att röka. Jag föredrar Sverige... 


Justificatif och byråkrati

Jag har ju tidigare skrivit om det byråkratiska Frankrike som ni kan läsa här. Allt är knepigt i Frankrike, och ska du göra minsta lilla grej så behöver du "justificatif", typ skriftligt bevisning/intyg, för det. Några exempel på justificatifs som jag har behövt lämna hittills är, skattedeklarationer för mig, mamma, pappa och min borgesman, intyg på att jag har rätt till CSN, intyg på att jag har tillräckligt med pengar för att bo i Frankrike, intyg från hyresvärden på hur hög min hyra är, intyg på att jag är frisk, intyg på att jag INTE är frisk, intyg på att jag bor där jag säger att jag bor, intyg på att jag ska göra provspelning, intyg på att jag studerar på konservatoriet... 


Trafikregler

 

I Paris har de ganska mycket och ganska rörig trafik. Några skillnader i regler som jag har märkt är:

  • Bilar får köra vid trafikljus om det är grönt, gult eller om det inte varit rött jättelänge. 
  • För cyklar är rödljus bara en rekommendation som man följer om man har gott om tid eller om det åker väldigt mycket bilar. 
  • För fotgängare är trafikljusen bara pynt och ingenting man behöver ta hänsyn till om man inte är turist. Är det väldigt mycket och snabb biltrafik kan det dock vara bra att vänta. Men är man bara tillräckligt många fotgängare kan man stanna upp trafiken även på en mycket trafikerad väg. 

Jag cyklar ganska mycket i Paris, vilket är otroligt härligt, men jag tror på riktigt att jag ska dö varje gång. Nästan så att jag funderar på att köpa en hjälm!


Renlighet i städer

Vissa delar av Paris är otroligt rena och fina. Andra delar kan se väldigt skabbiga ut, på ett sätt som det aldrig skulle kunna i Stockholm. Det är ju ganska unikt för Sverige och Norge (kanske Finland också?) att man håller byggnader och städer rena. Det räcker med att åka till Köpenhamn så är det betydligt mer skitiga byggnader och grafitti och smuts. Jag har vant mig vid och accepterat att det kan vara mycket skabbigare här, men från början chockade det mig lite hur stor skillnad det kunde vara. 


Kontanter

I Sverige har jag nästan aldrig kontanter. Jag vet ärligt talat inte ens hur de nya pengarna ser ut riktigt. I Frankrike är man beroende av att ha kontanter. I vissa butiker finns en gräns att man inte får använda kort under t.ex 5 eller 10€. I många bagerier och andra butiker kan man inte använda kort. Dessutom finns det ofta automater där man måste använda kontanter. Men det håller på att ändras. Just det! De använder ofta checkar i Frankrike också!


Vegetarianism trots miljö

Frankrike är ett väldigt miljömedvetet land och jag upplever att man snackar lika mycket om miljön här som i Sverige. Från regeringens håll försöker man verkligen driva på en mer miljöinriktad politik. Men trots det så har man inte alls kommit lika långt vad det gäller vegetarianism. När jag flyttade hit var jag ju strikt vegetarian. Och det var svårt! På de flesta restauranger har de inte ens något vegetariskt alternativ. I skolmatalen har de inte heller det, utan jag får äta typ couscous med broccoli... jättegott... eller inte. I Stockholm var det inte särskillt svårt att vara vegetarian. I princip alla restauranger hade ganska bra vegetariska alternativ och hade de inte det så förlorade de bara på det sjävla. Jag hoppas det kommer till Frankrike snart också!


Rakare och kaxigare

Lärare är betydligt mer raka här. Man försöker inte skydda eleverna lika mycket utan säger mer ärligt vad man tycker och tänker. Som elev förutsätts man kunna ta det utan att bli kränkt. Jag tror också det medför att man är ganska självmedveten om sina brister och sina styrkor och är inte heller lika rädd för att ta plats och kaxa till sig. Jag märkte ganska snabbt att man får ta för sig ganska mycket här och inte vara lika försiktigt svensk och vänta på att andra ska servera en så att säga. 


Bagerier och småbutiker

I Frankrike finns det massor av små butiker av alla slag. Bagerier, osterier, vinbutiker, charkuterier, väskaffärer, blombutiker m.m I Sverige har det tyvärr blivit väldigt mycket kedjor, och det går knappt gå runt med småbutiker. Det finns stora snabbköp där man kan köpa det mesta, sen finns det någon HM, Kappahl, MQ, InterSport, Akademiebokhandlen och några till kedjor. I större städer finns det också dyra märkesbutiker. Men det är tyvärr nästan allt. Det finns inte små levande oberoende butiker på samma sätt som i Frankrike. Det är smidigt i Sverige, men betydligt tråkigare och mer likriktat. 


Arkitektur

Frankrike har varit en stormakt och det märks. Det finns otroligt många pampiga fina byggnader som ligger längs stora boulevarder och avenyer. Och bostadshusen i Paris är fina sekelskifteshus. Det finns också många små charmiga byggnder, och även i mindre städer har de mycket jättefin arkitektur. I många delar av Frankrike är en stor del av byggnaderna i färgskalan vitt - beige - grått. Det är fint, men kan blir lite enformigt.  Sverige har kanske inte lika många pampiga byggnader och inte lika många överdrivet vackra, eller lika charmiga stadskärnor, men det är lite större variation på färger, och framför allt är lägstanivån i Sverige betydligt högre. Det ser alltid OK ut i Sverige. I utkanten av franska städer ser det verkligen inte ut att vara ett i-land. 


Småorter

Svenska småorter är oftast väldigt tråkiga. Det brukar vara en ganska stor landsväg, och vid sidan av den ligger en konsum, en liten skola och en pizzeria. I övrigt är det bara villor, och det finns absolut inget liv i orten. Franska småorter är betydligt mysigare. De är ofta tätbyggda, med en kyrka och ett torg i mitten, lite restauranger och caféer med uteserveringar runt torget, små mysiga gator, något bageri o.s.v Och det är inte för att det bor fler människor där, utan för att man har byggt upp småorter på ett helt annat sätt än i Sverige. 

  

Parker

Svenska och franska parker är ganska olika. Svenska parker är "naturliga" med gräsmattor, träd och någon rabatt. Det är härligt att ha picknick i dem och man kan spela en match brännboll. Franska parker är betydligt mer välordnade. De är symetriskt uppbyggda med gångar, välklippta gräsmattor, fina blomrabatter och statyer. De är superfina och härliga att vara i. Det känns som att målet med svenska parker är att man ska kunna ha tillgång till parken och kunna slappa, medan man i Frankrike ska kunna sitta och njuta av en vacker miljö. Tyvärr är franska parker inhägnade och låses på kvällen.  


Ja, det finns många fler skillnader, och en del "skillnader" kanske jag bara fått fel uppfattning av, och är egentligen inte alls som jag skrivit här. Men så här uppfattar jag det i alla fall, efter att ha bott i Frankrike i totalt ett år. Både Frankrike och Sverige har sina fördelar och nackdelar och jag gillar verkligen båda länderna otroligt mycket =)

Av Thobias Nilsson - Onsdag 7 feb 22:35

Jag ÄLSKAR snö och vinter, så när jag skulle tillbringa 3 veckor kring jul och nyår i Sverige, hade jag verkligen sett fram emot snön. Men den fina vintern och snön behagade försvinna dagen innan jag kom till Sverige, för att ersättas med regn i tre veckor. Dagen efter att jag lämnat Sverige kom snön tillbaka igen. Schysst! Så jag ställde in mig på en helt snöfri "vinter", för jag vet ju att jag inte kan räkna med någon snö i Paris. MEN IGÅR KOM VINTERN! :D


Eftersom jag vet att vintern oftast bara gör riktigt korta besök i Paris gav jag mig ut med kameran sent i går och fotade ända tills tunnelbanorna skulle sluta rulla. 


Att se ett vitt, folktomt och ljuddämpat Paris är helt fantastiskt!


Men helt ensam ute var jag inte. Det var en del andra som ville njuta av snön, och till och med några idioter som var ute och sprang i shorts! Nästan oförskämt! 


Lite här och var byggde folk snögubbar. Den här snögubben hette Jean-Guillaume!


Opéra Garnier är ju vacker oavsett om det är sommar eller vinter


Statyerna försökte desperat skydda ansiktet från snön 


Att se centrala Paris i snö känns nästan lite surrealistiskt. 


Det snöade faktiskt riktigt mycket, även med svenska mått! Jag hade ett paraply med för att försöka skydda min kamera, men det var svårt när det vräkte ner och blåste in över allt. 


Parken i Belleville. 


Det fortsatte att snöa när jag gick och la mig...


...och i morse vaknade jag upp till sådana här gator!


Stadshuset för 19e arrondisementet, med en karusell täckt av snö. 


Jag hade tänkt gå in i en fin park som ligger nära mig, men den var stängd. För är det snö så kan man ju inte tillåta folk att gå i en park. Stört omöjligt! Det var några människor som hittade ett ställe där man kunde klämma sig under järnstaketet, men jag kände mig inte så sugen på att kravla i snön med kamera och allt, så jag fick gå utanför istället. 


Den nedlagda järnvägen "la petite ceinture" genom vinterlandskap. 


Men de är inte vana att få snö här. Så här mycket snö har de inte fått sedan 2013, d.v.s när jag bodde i Paris förra gången. Jag har haft lite tur ändå! 


Men deras ovana märks med att de inte har redskap för att skotta bort snön. De har några små traktorer de kör med, men också väldigt mycket folk som skottar trottoarerna för hand. Ett evighetsjobb!


Men kolla vad fantastiskt fin parken är med snö!


Alla blir på så bra humör också när snön kommer. Det var snöbollskrig över allt, och jag såg en pappa mula sin dotter. Sånt är ju trevligt!


Kolla den här stugan! Hur mysigt är inte det? Jag förstår mig inte på folk som inte tycker om snö, och som hellre har regn. Helt ofattbart! Det måste vara folk som har varit med om något riktigt hemst i relation till snö, som barn... fast vem har inte det egentligen? 


Några föräldrar drog sina barn i pulkor. Det måste vara en bra investering i Paris att köpa en pulka! Man kan använda den en dag vart femte år. Jippi!


Tanken var att det skulle vara en jättefin utsikt över alla snötäckta tak. Men eftersom det fortfarande snöade lite såg man inte så långt. 


Men om ni vill uppleva Paris i snö så ska ni hoppa på första flyg imorgon, för man kan inte räkna med att det här håller i sig särskilt länge!

Av Thobias Nilsson - Lördag 3 feb 14:20

Igår vad jag med om en minst sagt spännande upplevelse!
För någon vecka sedan var det en trombonist i klassen som frågade om det var någon som kunde tänka sig att ersätta honom i orkestern i skolan 1,5h på fredagen. Jag var ledig, skulle få 45€ för det och tycker det är kul att spela, så varför inte? Ganska sent i torsdags kväll visade det sig att ”orkester i skolan” är ett projekt där man låter elever i skolan få spela orkester på skoltid. Jag skulle alltså inte spela i en orkester, utan jag skulle på något sätt undervisa en orkester. Jag visste inte om jag skulle dirigera orkestern (vilket jag inte kan!), undervisa individuella trombonister, undervisa flöjtister eller vad min uppgift var. Men jag fick veta vid vilken skola jag skulle ringa på och vad jag skulle säga för att bli insläppt. Egentligen kände jag mig inte alls bekväm med att undervisa något som jag inte alls visste vad det var, på franska, och eventuellt dirigera (ve och fasa!), men jag kunde ju inte plötsligt ändra mig kvällen innan. 

Så jag gick dit jag skulle och ringde på. Av vakten blev jag visad till ett lärarrum där ca 20 lärare babblade och drack kaffe. ”Ledaren” hälsade och sa att jag kunde ta min mapp på bordet och att jag skulle börja lektionen vid 15, och försvann sedan. Jag hittade en mapp som det stod min klasskompis namn på och tog den. I mappen var alla möjliga papper om allt möjligt, däremot fanns det inga noter och jag fattade INGENTING av vad jag skulle göra eller vad det gick ut på. Och det kändes inte heller som läge att avbryta de andra och säga ”ääh, ursäkta! Jag ska börja jobba här om 5 minuter och jag vet absolut ingenting av vad jag ska göra, var jag ska vara och varför”. Så jag satt snällt och bläddrade igenom mappen och hoppades att jag helt plötsligt skulle få en uppenbarelse om vad jag skulle göra, alternativt kunna obemärkt smita där ifrån. Jag skickade några panikSMS till Kristian och Steffi, men konstigt nog visste inte de heller vad det gick ut på. Det kändes exakt som i filmer där huvudpersonen bara prackas på ett uppdrag och förutsätts förstå vad han/hon ska göra.


När de andra lärarna tog sina mappar och började gå därifrån, gjorde jag likadant. Jag tog min mapp och gick lite planlöst efter de andra lärarna. Jag hamnade ute på skolgården och stod förvirrat och tittade mig omkring och funderade på om jag skulle gissa vilken sal jag skulle vara i. Som tur var kom det till slut en kille som tydligen var slagverkare och som förbarmade sig över mig och kunde visa mig vart jag skulle och berätta lite kort vad jag skulle göra. Jag skulle undervisa en grupp tubaister, trombonister och hornister.


En av tjejerna som skulle spela tuba sa att det inte fanns någon tuba i lådan, så hon och en annan tjej frågade om de fick springa och fråga en annan lärare om vad de skulle göra. Jag vet inte hur det egentligen är, om de får springa runt på lektionstid, men skit samma. För mig fick de gärna göra det. Så de kutade runt på skolan och frågade massa lärare om hjälp. Till slut visade det sig att tuban visst låg i lådan. Hon råkat öppna lådan på fel håll och kollade i locket, där det förståligt nog inte låg någon tuba!


Hur som helst fick jag hålla min lektion. De hade inga noter och jag hade inga noter, så jag fick helt enkelt kladda lite noter på tavlan. Men det är SVÅRT att hålla barn fokuserade. En tjej kunde inte spela för hon hade redan skämts på en annan lektion idag, så hon kunde bara spela på en låt som hon tyckte om. En annan tjej kunde för all del spela, men det var roligare att rita. En tredje tjej tyckte att jag hade fin tröja, en kille ville bara gå på toan stup i kvarten och en annan kille satt och läste Kalle Anka så fort jag tittade bort. Hur som helst höll jag en lektion, och barnen var väldigt snälla och roliga även om de kanske hade lite för mycket energi. Det blir ju inte lättare att undervisa på franska heller. Men jag tog mig igenom, och nu vet jag vad det innebär om det skulle bli fler tillfällen.  


Presentation


Jag är en kristen kille som härstammar från Lönneberga, men som flyttat till Stockholm för att försöka bli trombonist. Jag har åsikter om det mesta och man får nog ta mig med en nypa salt ibland.

Kan tilläggas att förutom att jag snöat in på klassisk

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ teha med Blogkeen
Följ teha med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se