Det är nu mer än tre månader sedan jag spelade en konsert, och konsertabstinensen är stor! Det är riktigt svårt att hålla övningsmotivationen uppe när det inte finns några konserter, provspelningar eller ens repetitioner i sikte. För att få någon mening med min övning tog jag tag i en gammal idé jag hade, att försöka ackompanjera mig själv på piano. Det lilla projektet har gett mig många nya insikter:

• För det första ska man uppskatta alla riktiga pianister som faktiskt kan spela piano!! De är guld värda och inte utbytbara mot trombonister. 
• För det andra ska man även uppskatta pianostämmarna! Ett välstämt piano är ovärderligt både för pianisten och oss som spelar tillsammans med pianisten
• I kammarmusik bör alla spela sina stämmor samtidigt, kunna lyssna på varandra och få impulser av varandra. Det hjälper både samspelet, intonationen och för att få ett gemensamt, enhetligt resultat. Ni kommer höra i klippet här under vad jag menar. 
• Om man inte lyckas spela tillräckligt bra borde man lära sig redigera och mixa så att det blir rent och bra. Jag har tyvärr varken program eller kunskap för det, och då blir det som det blir... 
  
  

Ja, som ni förstår så lämnar den här inspelningen mycket i övrigt att önska, men jag hade kul när jag gjorde den och fick lite motivation att öva. Men jag längtar innerligt efter att få spela tillsammans med andra och att få skapa något riktigt bra. Tills dess får ni och jag hålla till godo med det här:

Nästan alla inlägg jag gör handlar om Paris innerstad, eftersom det är där jag bor. Men det finns så mycket mer i parisregionen än bara Paris innerstad. Sedan ett år tillbaka undervisar jag en kväll i veckan i förorten le Chesnay, som ligger precis bredvid Versailles, så här kommer lite bilder som jag tog på en promenad vid en övningspaus på jobbet. Det är många bilder, och jag ber om ursäkt för det, men ni får väl kolla igenom lite snabbt. =)

De flesta av er känner säkert redan till slottet vid Versailles, där bland annat solkungen och Marie-Antoinette levde det goda livet. Även om det var lite häftigt att se platsen framför slottet helt öde (på grund av corona) så tänker jag inte stanna mer vid slottet idag. Vill ni se bilder från slottet, parken, och de mindre slotten på området så kan ni göra det här: http://teha.bloggplatsen.se/2018/08/

Men Versailles är alltså egentligen inte ett slott, utan är den kommun/stad som slottet ligger i. Versailles är en stad full med historia och har en hel del annat att bjuda på än "bara" det berömda slottet. 

Versailles stadshus. I Frankrike är stadshuset/kommunhuset en central, viktig och vacker byggnad i kommunen. Versailles stadshus tilhör ett av de mer pampiga, men om ni bildgooglar först på "la mairie" (franska för kommunhus) och sedan på "kommunhus" så kommer ni se lite hur olikt Sverige och Frankrike anser att man visar att en byggnad är viktig.

Versailles var under en ganska lång tid huvudsätet för fransk monarki, och det ser man många spår av fortfarande idag. Inte minst på namn. Här ser ni till exempel puben "Le pas du roy" (kungens fotsteg), med en liten solsymbol, som jag antar syftar på solkungen. 

Den här bilden tog jag bara för att det står "la vannerie". En "vanne" är ett skämt/en pik, så jag trodde att det här var ett ställe där man producerade skämt. Men det visade sig att "vannerie" betyder korgmakare, vilket kanske ger mer mening, speciellt med tanke på att de sålde korgar. 

Versailles har sitt eget centrum med butiker och gågator. Jämfört med Paris är husen betydligt lägre, och generellt är bebyggelsen också äldre, eftersom inte Versailles gick igenom samma regularisering som Paris gjorde under andra halvan av 1800-talet. 

Marknadsplatsen i Versailles. De här bilderna tog jag precis efter karantänen, så det var fortfarande en väldigt begränsad marknad, men marknaden brukar sträcka sig över hela platsen som är omgiven av fyra rätvinkliga hallar. Den nuvarande marknadsplatsen med hallarna skapades av Ludvig XIII på 1600-talet och har hållt igång sedan dess. Tre dagar i veckan är det matmarknad, och två dagar är det icke-mat-marknad. 

I de fyra byggnaderna finns saluhallar, småbutiker och smårestauranger. 

Något jag kopplar ihop med Versailles är de ljusgula/beiga husen med blåa fönsterluckor. Det ser du inte så mycket av inne i Paris, men i Versailles och många andra städer ser du det. 

Men om det är något jag uppskattar i Versailles, le Chesnay och många av Frankrikes villaområden är det de fantasifulla villorna.

Villorna kan ibland se ut som små slott

De använder ofta många olika material till ett hus: olika sorters sten, tegel och trä.  

Det finns väldigt få helt fyrkantiga hus. Istället ser man alltid lite små utbyggnader, rundade tak och höga skorstenar. 

De kan vara byggda i olika stilar, men passar ändå harmoniskt in i stadsbilden. 

Jag måste tillägga att Paris västra förorter tillhör de rikaste förorterna. Men jag gick inte i de absolut rikaste kommunerna, och när jag tog de här bilderna gick jag bara på måfå i ett bostadsområde. Det finns kilometer efter kilometer med fina hus. Åker man till Sveriges dyra områden och kollar villorna ser det helt annorlunda ut. 

Det här var ett av de finare husen jag kunde hitta på gatan i Bromma som ska vara den dyraste gatan i Sverige att köpa hus på. Och när man pratar om alla rika i Danderyd med sina lyxvillor så kan det vara bra att vet att så här ser det ut i ett helt vanligt bostadsområde i Danderyd (Jag gick in på gatuvy på en helt slumpmässig gata i Danderyd och tog en skärmdump):

När man pratar om alla de flådiga lyxvillorna i Danderyd har jag aldrig förstått vad de menar. Det finns riktigt flådiga villor i Danderyd, men de är ärligt talat inte så många, utan de flesta ser ut så här. Absolut väldigt dyra, på grund av läget, och säkert med helt nyrenoverade kök. Men flådiga... njaa... 

Nu vill jag inte snacka ner svenska villor. Det finns jättefina svenska villor, men jag tycker oftast inte man hittar dem i rika stockholmskommuner, utan de hittas ofta på mindre orter och på landet.   

Tillbaka till Frankrike. Egentligen handlar det inte om att alla husen här är stora och lyxiga, utan det handlar om själva arkitekturen. Det här huset är till exempel ganska litet, men ser ju ut att vara taget ur en disneysaga. 

Även riktigt små hus, utan några speciella krusiduller, känns inbjudande. Kanske på grund av byggnadsmaterialet?

Väldigt många av bilderna jag tagit är på stenhus. Dels för att jag tycker om stenhus, och dels för att väldigt många hus i de här delarna är gjorda av sten. Men de har naturligtvis hus med med putsad fasad också. 

Det här huset finns i Vaucresson, nära stationen. Jag åker ofta förbi det i bussen på väg till jobbet, men vet inte helt vad det är för byggnad. Jag antar att det trots allt inte kan vara en privatbostad. 

Jämfört med svenska hus är franska hus ofta ganska höga. Enplansvillorna som är så populära i Sverige är inte så vanliga här. Och platta tak ser man väldigt sällan på franska villor, vilket jag är tacksam för. 

En av anledningarna till att husen kan upplevas spännande är ju att det finns så många små detaljer och idéer. Det här huset kanske kan kännas lite väl överdrivet, med tre olika sorters tak vid takkuporna. 

Men om vi kollar på motsatsen, funkisklossarna, som var/är så populära, så har man tagit bort så många detaljer och utsmyckningar att till slut alla villorna liknar varandra. Det blir ganska tråkigt... och skitfult

De gamla byggnaderna i de här stadsdelarna blir istället väldigt unika. Inget hus är det andra likt. 

Torn är ju relativt ovanligt i svenska byggnader. Jag minns att det fanns ett hus i Hultsfred som hade ett torn och när jag var liten var det det absolut häftigaste huset i hela stora Hultsfred. Och ni som har läst Enid Blytons böcker vet att om huset har ett torn kommer det hända mystiska och spännande saker!

Utsmyckade fönstergaller och utsmyckade skortstenar är en grej i Frankrike. 

Den här bilden tog jag bara för att de hängt ut en banderoll där det stod "hosanna" på. Det är inget man ser så ofta, men ska man se det någonstans i Frankrike så är det i Versailles/le Chesnay.

Kakel med konst ovanför dörrar och fönster, är ett annat sätt att utsmycka husen. 

Växters påverkan på en stadsbild ska inte underskattas. Franska trädgårdar och städer har väldigt mycket växter. Mycket murgröna, klängrosor, träd och blommor. 

Vill man ha ännu mer växter, så är de här förorterna omgivna av stora skogar (inte Lappland-stora, men Paris-stora) som är fantastiskt härliga att vandra i. 

Église Saint-Antoine de Padoue du Chesnay. Varför ha ett kort, enkelt namn på en kyrka när man kan ha ett långt krångligt namn? "Storkyrkan", phytt!

Här kommer några gatubilder, som inte behöver någon förklaring eller mitt babbel, men som ändå visar hur franska (finare) villakvarter ser ut. 

Som ni kanske sett på bilderna så är de här områdena väldigt rena. När jag skrev i ett tidigare inlägg att jag inte gillade att Frankrike var så smutsigt och skräpigt (http://teha.bloggplatsen.se/2020/02/16/11654853-20-saker-som-jag-inte-gillar-med-frankrike/) så beror det extremt mycket på var du är. I de här områdena är det otroligt rent, fint och välskött. 

Tågstationen i Vaucresson. Jag hoppas att ni har fått en liten bild av hur storparis kan se ut utanför innerstaden. Om ni besöker Paris, efter att ni klarat av de obligatoriska sevärdheterna, var inte rädda för att åka utanför innerstaden. Det finns otroligt fina städer, bostadsområden, slott, skogar och parker att upptäcka i regionen. Ibland passerar jag områden som är så vackra att det gör ont. Vill ni ha tips på ställen att åka till så kan jag ge en del. 
Sen finns det naturligtvis den helt andra sidan också, med problemförorter, miljonprojektshus, gängbildning, kriminalitet och droghandel. Jag kanske gör ett inlägg om de områdena också, men det är lite mer känsligt och osäkert att göra det, så jag får fundera på hur jag kan göra det utan att det upplevs som att jag "göttar mig" i deras misär, och utan att sätta mig själv i någon onödig risk.