Som många vet har jag i lång tid gillat Frankrike, men alla kanske inte helt har förstått varför. Därför ska jag i dagens blogg ge 20 anledningar till varför jag tycker så mycket om Frankrike. Idag fokuserar jag bara på de positiva sidorna av Frankrike. 

1. Mycket vackra städer

Frankrike har fantastiskt fina städer. Och då talar jag inte bara om Paris, utan också andra städer som jag besökt som Strasbourg, Nice, Lyon, Reims, Toulouse och även de små städerna och byarna. Städerna är uppbyggda på ett oregelbundet, pittoreskt och väldigt trevligt sätt, och har bevarat en väldigt intakt stadskärna. Jag har aldrig varit i något annat land där städerna/byarna generellt varit så vackra.

2. Arkitekturen

Arkitekturen här är helt fantastisk med alla slott, muséer, palats och kyrkor. Men även villorna liknar ofta små minislott (i vissa kvarter) och lägenhetshusen från 1800-talet är otroligt charmiga. I Paris kan man nämna Sacré-coeur, Notre-Dame, les Invalides, Stadshuset, Lilla Palatset, Stora Palatset, Panthéon, Nationalförsamlingen, la Conciergerie, Naturhistoriska museet... Listan kan göras hur lång som helst, det finns så otroligt mycket här. Och Haussman-husen är världskända.

3. Naturen

Vad gäller naturen så har Frankrike allt. Sandstränder, berg, ängar, skogar. Och ofta är det ett väldigt vackert landskap.

4. Småbutikerna och kvarterslivet

Jag älskar att Frankrike har otroligt många små butiker. Bagerier, ostaffärer, bokaffärer, grönsaksmarknader och små klädaffärer. Det finns små oberoende caféer och restauranger över allt. Det ger en väldigt trevlig och levande stämning till en stad. I Sverige tycker jag tyvärr att det mest finns stora gallerior med kedjor som HM, Zara, MQ o.s.v Man går inte till en bagare eller ett charkuteri utan man köper allt i en stor mataffär. Och även vad det gäller caféer och restauranger tar kedjorna över med Espresso House, Starbucks, Vapiano och Jensens. Det finns betydligt mindre kvartersliv i Sverige än i Frankrike.

5. Det är levande

Paris är lite av ett specialfall. Men även i andra städer är det betydligt mer levande än i Sverige. Man ser folk överallt på uteserveringar, längs kanalerna och i parkerna. Det är gatumusiker och folk som dansar överallt. Ibland kan det så klart vara FÖR mycket folk, men jag gillar när det är lite rörigt och kaosartat. Ärligt talat gillar jag till och med trafikkaoset. Även i Sverige blir städerna mer och mer levande tycker jag. Åtminstone i Stockholm. Men svenskar är ett folk som tillbringar mycket tid inomhus hemma, medan fransmännen tillbringar mycket tid utomhus i staden.

6. Kulturen

Jag gillar kulturen i Frankrike. Jag läser ganska mycket franska böcker, och tycker att de skriver mycket bra litteratur. Och samma sak för film. Jag gillar inte Hollywood särskilt mycket. Det är platt och klyschigt. Franska filmerna är intelligentare och mer unika. Vad gäller musik så gillar jag inte fransk populärmusik, men det finns en ganska stor plats för klassisk musik här. Jag har intrycket att kulturen är väldigt närvarande och ganska uppskattad. Det är mycket folk som läser böcker i tunnelbanan och det är reklam för teatrar och konserter överallt. Jag gillar det! 

7. Fransmännen är generösa

I Frankrike är det väldigt vanligt att man betalar sitt sällskaps kaffe/öl/vin och när man organiserar en gemensam middag eller liknande brukar man inte räkna så noggrant exakt vad man lagt ut. Jag tror inte att svenskarna är mindre generösa, men vi är så individualistiska så vi tycker att det är ganska självklart att alla betalar för det de själva vill ha. Jag gillar att man i Frankrike bjuder varandra. Risken är bara att jag glömmer att betala min runda eftersom jag inte är så van att göra det hemma i Sverige.

8. Välkomnande

Tvärt om mot vad man ofta säger, tycker jag att fransmännen är öppna och välkomnande. Alla är alltid välkomna att vara med. Däremot kommer dom inte insistera på att du ska vara med om du inte verkar vilja, och de kommer inte att söka upp dig om du inte anstränger dig lite själv. Vi svenskar är generellt mer försiktiga och blyga och det kan vara svårare att lära känna oss, men när man väl kommit in i gänget i en svensk grupp så är man verkligen vänner.

9. Fransmännens sätt att utrycka sig

Det är en liten obetydlig sak, men jag tycker ändå att det är roligt hur fransmännen uttrycker sig i skrift. I formella sammanhang är de extremt formella. Här är det helt normalt att ett automatiskt brev från banken avslutas med ”Med mina respektfulla och vördsamma hälsningar ber jag Er Herr, Fru, att mottaga mitt uttryck för min högaktningsfulla omtanke”. Sen vet du att de skiter fullständigt i dig egentligen. Och samma kompisar som i vanliga fall inte säger en korrekt mening utan att slänga in tusen slang skriver på Facebook att ”det är med en oerhörd stolthet som jag meddelar er att jag komer att ha den stora äran att få uppträda tillsammans med Orkester blabla, under ledning av Herr blabla”. I Sverige är vi betydligt mer direkta, och även om det inte är lika uppriktigt i Frankrike tycker jag att det är ganska underhållande med deras kusiduller.

10. Kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken är betydligt bättre utbyggd i Frankrike. Visst, det är ofta problem eller strejker, men när det funkar så är det verkligen bra. Det finns höghastighetståg till alla medelstora och stora städer. Du kan ta dig till andra sidan landet på bara några timmar. Flyg behövs inte längre. I Paris finns det ett otroligt bra uttbyggt system av tunnelbana, pendeltåg, spårvagn och lokalbanor. Räknar man alla linjer med deras förgreningar finns det över 70 linjer i Storparis. I Sverige är kollektivtrafiken betydligt långsammare, glesare och glesare avgångar.

11. Maten

Frankrike är känt för sin gastronomi. Det är många saker som jag inte gillar och som äcklar mig lite. Men jag måste erkänna att fransmännen vet hur man lagar mat och väldigt ofta är smaken väldigt bra även om ingredienserna kan äckla mig (till exempel sniglar). Gastronomin har en väldigt viktig roll i Frankrike. Middagen eller tilltugget efter en konsert är ofta viktigare än själva konserten. Man äter gott här!

12. En stolthet över sitt land

I Sverige tycker jag det känns som att antingen finns det överhuvudtaget inte någon stolthet över vårt land eller så är man nationalist och ser ner på andra länder. Om någon i Sverige säger att något är ”väldiskt svenskt” är det inte en komplimang precis. I Frankrike har jag intrycket att det finns en stolthet över de regionala produkterna och kulturerna. Saker anses inte automatiskt bättre bara för att de kommer från utlandet. Så klart är de medvetna om Frankrikes problem, och pratar mer än gärna om dom, men jag tror att det är sunt att inte se ner på sitt eget land och sin egen kultur.

13. Språket

Jag gillar franska. Och dessutom gillar jag att franskan har en dominerande roll i Frankrike. I Sverge anses svenskan vara ett lägre språk än engelskan. Svensk musik är ofta på engelska, namn på restauranger, butiker och företag är på engelska. Det är till och med väldigt många som skriver allt på engelska på sociala medier även om 90% av deras följare pratar svenska. Jag är urless på att se engelska överallt och framförallt att engelskan anses vara coolare än svenskan. I Sverige är målet att vara en miniversion av USA, och det tilltalar inte mig över huvud taget. Vi har ett mindrevärdeskomplex.
Till skillnad från de flesta svenskar är jag väldigt nöjd att fransmännen inte pratar så mycket engelska och att det är franska som är det självklara språket för kommunikationer i vardagen i Frankrike. Dessutom tycker jag att fransmännen är väldigt uppmuntrande mot oss invandrare. Jag gör mycket fel i uttal, grammatik och vokabulär, men man försöker aldrig göra sig lustig över det. Istället försöker de alltid förstå en och uppmuntrar en alltid för ens nivå. Kanske för att de själva inte är stjärnor på främmande språk?

14. Fransmännen skiter i vad andra tycker om dem

På samma ämne: Franmsännen lever sina liv som de vill, utan att bry sig så mycket om vad andra folk tänker om dem. Ibland kanske det kunde vara bra om de lyssnade lite på omvärlden, men över lag tycker jag det är bra att de har sin stil, sin kultur och sina åsikter, och om inte de andra länderna gillar det så synd för dem. I Sverige är vi lite för rädda för att inte vara alla till lags. Vi är lite som osäkra tonåringar utan självförtroende som är beredda att göra vad som helst för att andra ska gilla dem. Som tur är har vi ju än så länge ett bra rykte i omvärlden.

15. Fransmännen är livsnjutare

I Sverige lägger vi stor vikt vid att vara framgångsrika med en bra karriär, en fin lägenhet och en perfekt familj. Det är väldigt viktigt att lyckas! Även om jag gillar när man har ambitioner tycker jag det är synd om man inte tar tiden att njuta av livet. I Frankrike är det lite tvärt om. Man tjänar inte supermycket men man spenderar allt på att käka på restauranger eller ta ett glas med vänner, även om det är superdyrt i Paris. Man låter inte olika problem hindra en att leva. Jag gillar att inte allt fokus går åt att skaffa sig en bra status utan på att leva med sina nära och kära.

16. Vädret

I Paris är det inte fler soltimmar än i Stockholm, och det regnar aningen mer. Men jag har ändå intrycket av att det är bättre väder här (inte den här hösten) eftersom det är varmare. Sommaren i Sverige är helt ok, och jag föredrar svensk vinter. Däremot kommer våren nästan en månad tidigare till Paris, och hösten en månad senare. April (bilden är tagen i mitten av april) och oktober är betydligt bättre månader i Frankrike än i Sverige. Jag kommer ha svårt att vänja mig vid två månader till med kala träd och kyla när jag flyttar tillbaka till Sverige.

17. Historia

Det påverkar inte min vardag särskilt mycket, men jag gillar att Frankrike har en lång viktig historia som har lämnat spår överallt. Ja, ibland en historia som man inte kan vara stolt över, men jag som gillar historia älskar att leva vid platser som har haft en sån stor påverkan på hela världshistorien.

18. Fundera över allas liv

Det låter kanske lite löjligt, men jag tycker om att se alla människor i Paris och försöka hitta på deras livssituation. Paris är en väldigt tätbebyggd stad och jag gillar att veta att jag har mer än 10 miljoner människor runt mig. Det finns alltid nya kvarter och förorter att upptäcka i Paris, och jag är mitt bland alla dessa liv och historier som utspelar sig inom några km från mig.

19 Dygnsrytmen

Jag är verkligen inte en morgonmänniska, och Frankrikes tider är betydligt bättre anpassade för mitt liv. I Sverige är konserterna på vardagar kl. 18, här är det 20:30. I Sverige är det normalt att vara på jobbet 08 eller ännu tidigare. Här i Frankrike är det snarare 09-10. Jag föredrar utan tvekan att börja 10 och gå hem 19 framför att börja 08 och gå hem 17. I Sverige är samhället anpassat efter A-människor och i Frankrike efter B-människor.

20. Parkerna

Jag gillar Frankrikes parker väldigt mycket. De är oftast fantastiskt vackra med växter och blommor över allt, välskötta gräsmattor, dammar och små monument. I Paris finns det många väldigt trevliga parker. Tuilerierna, Luxemburgträdgården, Parc Monceau, parc des Buttes Chaumont, botaniska trädgården, parc Montsouris. I Sverige finns det betydligt färre välordnade såna parker. Det finns mycket natur som är perfekt för picknick, för att springa eller för att ta en prommenad. Men det är inte lika vackert.

Det här var mina 20 positiva punkter om Frankrike. Nu när jag tagit upp det positiva har jag rätt att i nästa inlägg ta upp det jag inte gillar med Frankrike ;)

Comme je suis étranger, je trombe facilement dans le piège de trop comparer ma patrie la Suède, et la France, et peut-être de trop souvent faire des remarques sur les points négatifs de votre pays, ce qui peut donner l'impression que je n'aime pas trop la France. Pourtant je suis très content ici et je suis très attaché à la France. Aujourd'hui je vais donc donner mes raisons d'aimer la France. 

1. Des très belles villes

   
En France vous avez des villes magnifiques. Et je ne parle pas seulement de Paris, mais aussi d'autres villes que j'ai visité comme Strasbourg, Nice, Lyon, Reims, Toulouse. Les petites villes et villages aussi! Les villes sont construites d'une manière irrégulière, pittoresque et agréable et ont conservé un centre-ville très intact. J'ai jamais visité un autre pays où les villes/villages sont aussi sympas en général. 

2. L'architecture

L'architecture ici est incroyable. Avec tous les châteaux, musées, palais et églises. Mais même les villas ressemblent souvent à des petits minis-châteaux (dans certains quartiers) et les immeubles datant du 19e siècle ont un charme de fou. À Paris on peut nommer Sacré-coeur, Notre-Dame, les Invalides, Hôtel de Ville, Petit Palais, Grand Palais, Panthéon, L'Assemblée Nationale, la Conciergerie, la Galerie de Zoologie... la liste pourrait continuer, il y a tellement de choses ici. Et les immeubles Haussmanniens sont mondialement connus.

3. La nature

Au niveau de la nature, vous avez tout. Les plages, les montagnes, les pleines, les forêts. C'est souvent un très beau paysage.

4. Les petites boutiques et la vie de quartier

J'aime bien que vous ayez énormément de petites boutiques. Des boulangeries, des fromageries, des librairies, des marchés de légumes et des petites boutiques de vêtements. Et il y a des petits cafés et restaurants indépendants partout. Cela donne une ambiance très sympa et très vivante dans la ville. En Suède, je trouve malheureusement qu'il y a surtout des grands centres commerciaux avec les grands chênes comme H&M, Zara, MQ. On ne va pas chez le boulanger ou le boucher. On achète tout au supermarché. Et même pour les cafés et les restaurants il y a surtout Espresso House, Starbucks, Vapiano et Jensens. En Suède il y a beaucoup moins de vie de quartier qu'en France.

5. C'est vivant!

Je sais que Paris, c'est un cas particulier. Mais même dans les autres villes, c'est vachement plus vivant que c'est le cas en Suède. On voit des gens partout, sur les terrasses, sur les quais du canal et dans les parcs. Il y a des musiciens et des danseurs partout. Oui, parfois c'est un peu trop de monde, mais j'aime bien quand c'est un peu bordélique. Franchement, j'aime même bien le chaos de la circulation de Paris. Même si c'est de plus en plus vivant en Suède aussi, les Suédois sont un peuple qui passe beaucoup de temps dans les maisons, et les Français passent le temps dans la ville.

6. La culture

J'aime bien la culture en France. Je lis pas mal de livres français, et je pense que vous êtes très forts en littérature. Et pareil pour les films. Moi je ne suis pas trop Hollywood, que je trouve plat et cliché. Les films français sont plus intelligents et uniques. Pour la musique, je n'aime pas la musique populaire en France, mais il y a quand même une grande place pour la musique classique aussi. J'ai l'impression que la culture est assez présente ici, et assez valorisé. Il y a du monde qui lit des livres dans le métro, il y a de la publicité pour les théâtres et les concerts partout. J'aime bien ça!

7. Les Français sont généreux

J'aime bien qu'en France on paye souvent un verre aux autres. Et on ne compte pas très minutieusement combien on a dépanné pour organiser un pot ou pour préparer un dîner. Je ne pense pas que les Suédois sont moins généreux, mais nous sommes tellement individualistes que c'est plutôt évident pour nous que chacun paye son verre. Le risque ici c'est que moi j'oublie souvent à payer des coups puisque je n'ai pas tellement l'habitude de le faire.

8. Accueillants

Contrairement à ce qu'on dit souvent, je trouve que les Français sont plutôt accueillants. Tout le monde est toujours le bienvenu à les joindre. Par contre, ils ne vont pas insister pour que tu viennes, et ils ne vont pas te chercher si tu fais pas un effort toi-même. Les Suédois sont plus timides, et il est plus difficile à leur faire connaissance, mais quand tu fais partie du groupe, vous êtes vraiment des amis!

9. Votre manière de vous exprimer

C'est un petit point, mais ça me fait souvent rire. En France vous avez l'habitude de vous exprimer d'une manière très formelle. Ici, il est normal qu'une lettre auto-générée d'une banque finisse par”Avec mes respectueux hommages, je vous prie d’agréer, Monsieur, Madame, l’expression de ma considération la plus distinguée.”. Pourtant tu sais que la banque se fiche complètement de toi. Et quand un ami qui normalement dit des phrases comme ”Eh mec, ça roule?” écrit sur son Facebook ”C'est avec une immense fierté que je vous annonce que j'aurai le grand honneur de me produire avec l'Orchestre Machin Machin sous la direction de Machin Machin.”En Suède c'est beaucoup plus direct. Même si c'est moins sincère en France, je trouve que c'est rigolo. J'aime bien ça!

10. Le transport en commun

Le transport en commun est beaucoup mieux développé en France. Certes, il y a beaucoup de problèmes et grèves, mais quand ça fonctionne c'est vraiment très bien. Il y a des TGV partout. Tu peux traverser le pays dans quelques heures seulement. L'avion n'est plus nécessaire. Et à Paris, il y a des métros, des RER, des trams et des transiliens partout. Si on compte tous les lignes avec tous les terminus, je crois qu'il y a 71 lignes en Île-de-France. En Suède le transport est plus lent, moins dense et moins fréquent.

11. La gastronomie

La France est connue pour sa gastronomie. Il y a plein de choses que je n'aime pas et qui me dégoute un peu. Pourtant il faut avouer que les Français savent bien cuisiner, et très souvent le goût est très bon même si les ingrédients te dégoutent (les escargots par exemple). La gastronomie a un rôle très important en France. Le pot ou le dîner après le concert est souvent plus important que le concert. Tu manges bien ici!

12. Une fierté patriotique

En Suède je trouve que soit il n'y a pas de fierté de notre pays du tout, soit tu es nationaliste et méprises les autres pays. Si qqn dit en Suède que ”c'est très suédois”, c'est considéré comme une insulte. En France j'ai l'impression qu'il y a une fierté des produits locals, la culture locale etc. Ce n'est pas automatiquement considéré mieux si ça vient de l'étranger. Vous êtes évidemment conscients des problèmes en France aussi, mais je pense que c'est bien de ne pas mépriser ton propre pays et ta propre culture.

13. La langue

Moi j'aime bien le français. En plus j'aime bien que le français ait un rôle prédominant en France. En Suède le suédois est considéré comme une langue inférieure de l'anglais. La musique suédoise est normalement chantée en anglais, les noms des restaurants, boutiques et entreprises sont en anglais. Il y a même plein de monde qui écrit tout en anglais sur les réseaux sociaux même si 90% de leurs contacts parlent le suédois. J'en ai tellement marre de voir l'anglais partout et surtout que l'anglais est considéré plus ”cool” que le suédois. En Suède le but est d'être une mini-version des États-Unis, et ça ne me dit pas du tout. On a un complexe d'infériorité. Contrairement à la plupart des Suédois, je suis très content que les Français ne parlent pas trop l'anglais et que c'est le français qui est la langue évidant d'échange dans la vie quotidienne. 
En plus je trouve que les Français sont très encourageants envers nous les étrangers quand nous essayons d'apprendre le français. Je fais beaucoup de fautes de prononciation, de grammaire et de vocabulaire mais jamais on me ridiculise. On essaie toujours de me comprendre et me félicite pour mon niveau! Merci! =)

14. Les Français se fichent de ce que pensent les autres

Si on continue sur le même sujet, les Français vivent leur vie comme il leur plaît, sans trop ce soucier de ce que pensent les autres. Parfois ça pourrait être bien d'écouter un peu le monde autour de vous, mais en général je pense que c'est bien que vous avez votre style, votre culture, votre opinion, et si les autres pays ne l'aiment pas, tant pis pour eux. En Suède nous sommes trop inquiets de ne pas plaire à tout le monde. Nous sommes un peu comme les adolescentes sans confiance en soi, prêts à tout faire pour plaire aux autres. Heureusement pour nous, nous avons encore une bonne réputation dans le monde.

15. Vous profitez de la vie

En Suède, je trouve qu'on met trop d'importance à bien réussir avec une belle carrière, un bel appartement et une famille parfaite. C'est important d'avoir réussi. Et même si j'aime bien qu'on ait des ambitions je pense que c'est dommage si on ne prend pas le temps de bien savourer la vie. En France c'est un peu le contraire. On ne gagne pas énormément d'argent, mais pourtant on dépense tout en mangeant au resto ou pour prendre un verre avec les amis, même si c'est super chère à Paris. On ne laisse pas trop les soucis empêcher la vie. J'aime bien ça!

16. Le temps

À Paris il ne fait pas plus de soleil qu'à Stockholm, et il pleut plus. Pourtant j'ai l'impression que le temps est mieux ici (pas ces derniers moi!) et c'est parce qu'il fait plus chaud. L'été à Stockholm n'est pas mal, et je préfère l'hiver en Suède. Par contre le printemps arrive presque un mois plus tôt à Paris, et l'automne un mois plus tard. L'avril et l'octobre à Paris sont beaucoup mieux qu'en Suède. Quand je retourne en Suède je vais avoir du mal à m'habituer à deux mois de plus sans feuilles et avec du froid.

17. L'histoire

Cela ne change pas beaucoup dans ma vie quotidienne, mais j'aime bien que la France ait une longue histoire importante qui a laissé ces traces partout. Oui, parfois une histoire honteuse, mais comme j'aime beaucoup l'histoire je trouve que c'est génial de visiter tous ces endroits qui ont eu tellement d'importance pour le monde entier.

18. Réfléchir sur toutes les vies de tout le monde

C'est peut-être un peu con, mais j'aime beaucoup regarder le monde à Paris et essayer d'inventer leur vie. Paris, c'est une ville très dense, et moi j'aime bien savoir que je suis entouré de plus d'une dizaine de millions de personnes. À Paris il y a toujours des quartiers et des banlieues à découvrir. Et moi je suis au milieu de toutes ces vies et ces histoires qui se passent à quelques km de moi.

19 Les horaires

Moi je suis qqn qui n'est pas du tout matinal, et les horaires en France sont beaucoup plus adaptés à ma vie. En Suède les concerts en semaine sont normalement à 18h, ici c'est à 20h30. En Suède c'est normal d'être au travail à 8h, voire plus tôt. Ici en France c'est plutôt vers 9h, 10h. Je préfère largement de commencer mon travail à 10h et rentrer à 19h, que de commencer à 8h et rentrer à 17h.

20. Les parcs et les jardins

J'aime beaucoup les jardins en France. Ils sont normalement très beaux avec des plantes et des fleures partout, des pelouses bien entretenues et avec des étangs et des petits monuments. À Paris il y a plusieurs jardins/parcs qui sont très sympas, les Tuileries, le jardin du Luxembourg, le parc Monceau, le Parc des Buttes Chaumont, le jardin des plantes, le parc Montsouris. En Suède il y a beaucoup moins de jardins bien organisés comme ça. Il y a beaucoup de nature libre qui est parfaite pour faire un pique-nique, pour courir ou pour se balader. Mais c'est moins beau. 

Ça, c'était mes 20 points positifs en France. Maintenant que j'ai déjà avoué que j'aime beaucoup votre pays, j'ai le droit de dire les points négatifs dans mon prochain blog ;)

Jag har ju inte skrivit något om vad som hänt sedan början på juli, men det blir lite konstigt att bara hoppa över 3,5 månader, så här kommer ett inlägg där jag lite snabbt delar med mig av sommaren och början av hösten. Som ni ser på bilden så började jag resan hem med att åka till Berlin. 8 h tåg från Paris, med bara ett byte. Från tågstationen som ligger 10 min promenad från mig, till centrala Berlin. Skönt både för mig och miljön att slippa flyg! =)

Till Berlin åkte jag för att hälsa på Steffi som bor där sedan ett drygt år tillbaka. Den dagen jag kom dit var det dessutom hennes födelsedag. Jag hade inte kunnat hälsa på henne någon gång innan, så jag var väldigt glad att äntligen få till det! =)

Här ser ni Charlottenburgs slott. Ett fint slott i utkanten av Berlin, där Brandenburgs furstar bodde tidigare. Napoléon bodde också här under två år när Frankrike ockuperade Tyskland.

Runt slottet låg, som det så ofta brukar, en fin slottspark med lite mindre hus här och var. Liknar inte den här arkitekturen och färgen skandinaviska byggnader?

Tysklands riksdag. Eller Förbundsdagen som den väl egentligen heter.

Kaiser-Vilhelm-Gedächtniskirche. En kyrka som blev sönderbombad i andra världskriget. Man valde att inte bygga upp den, eller riva den, utan behålla ruinen och istället bygga till modern kyrka (den åttakantiga gråa byggnaden) och ett nytt klocktorn (med reklamen på). Jag gillar att man sparat ruinen. Det ger en stark påminnelse om kriget mitt inne i Berlin. Dessutom är det vackert. Tillbyggnaderna tycker jag inte är särskillt snygga, men jag gillar nog ändå grejen med dom. Men ta bara bort reklamen från kyrktornet!! Fast det kanske är renoveringsplank?

En uteservering vid s-banans spår. Man kan se att Tyskland ligger närmare Skandinavien än vad Frankrike gör. Plattorna här ser ut som det ofta gör i Sverige. Så har man i princip aldrig i Frankrike. Byggnaden vid spåren är i tegel, precis som det ofta är i Danmark.

Den här byggnaden ser å andra sidan ganska fransk ut.

Berlin är ju en stad som drabbades hårt av kriget. Väldigt många gamla byggnader bombades sönder, och istället byggde man upp östeuropeiska betongklossar och en stad i en helt annan stil. Det är stora breda vägar och många byggnader i betong, stål och glas. Det finns fortfarande många ödetomter kvar inne i stan. Vilket ju aldrig skulle hända i Stockholm till exempel. Men Berlin har vänt den här karaktären till sin fördel och nischat sig som en stad som är "underground" och hipp. På bilderna här ser ni en populär bar som egentligen är i en skabbig ful innergård med mängder av graffiti, men som istället blir en häftig cool miljö.

Och i den andan passar det väldigt bra in med en kultur av vegetarianskt/veganskt och "hembakat". I övriga Tyskland får man ofta stora berg av kött på restauranger, men i Berlin får jag en helt annan känsla. Man har gått bort ifrån det där överdrivna köttätandet och prövar väldigt mycket olika mat och stilar.

Här är en städad fräsch uteservering. Man ser att det är en annan stil i Berlin jämfört med Paris. I Paris har nästan alla uteserveringar små runda bord, flätade stolar, och röda markiser. I Berlin är det ofta antingen metallstolar, som på bilden, eller träbänkar och träbord som två bilder upp, och istället för de franska markiserna har man parasoll. Två olika stilar, båda trevliga.

Men ibland undrar jag om inte stadens gatukultur bara är ett sett att ursäkta att ma inte åtgärdar problem med skadegörelse och graffiti. Det här huset är egentligen ett ganska fint hus, och låg på en trevlig gata. Men det är totalt nersprayat av graffiti och ser riktigt skabbigt ut nu. Och så är det tyvärr väldigt ofta där.

Och väldigt många dörrar ser ut så här. Jag vet inte om det beror på brist på pengar eller om det är en ovilja att göra något, men det var stora kontraster i Berlin. Vissa områden var väldigt fina och trevliga, men vissa områden, ganska centralt i staden kunde se ut som ett övergivet, igenvuxet Rinkeby. Lite synd.

Något som tyskarna gör bättre än både svenskarna och fransmännen är kebab! Förra gången jag var i Berlin åt jag en kebab från Mustafa's gemüse kebap, och det var otroligt gott. Så jag gick tillbaka hit den här gången. Jag fick stå i kö i 50 minuter innan jag fick beställa, men det var värt det. Otroligt gott! Får bli en till när jag ska till Berlin igen om några veckor.

Jag fick några riktigt fina dagar i Berlin. Mestadels för att jag fick hälsa på Steffi, men också för att Berlin är en spännande och annorlunda stad =)

Från Berlin tog jag en nattbuss till Köpenhamn, och sen tåg vidare till Lönneberga. Eftersom jag bokat sätet på övervåningen längst fram hade jag ganska gott om plats för benen, kunde fälla sätet utan att störa någon och med mobil, laddare och lite att käka fick jag en riktigt smidig och behaglig resa.

Väl i Sverige åkte vi till Rågö i Västerviks skärgård för att fira mamma och pappa som har/ska fylla 60 år! Hela familjen med respektive, barn och hundar följde med.

Vi hade hyrt ett hus som vi bodde i. Ett rött hus med vita knutar ute på en ö. Det är så en svensk sommar ska vara.

Både stora och små gick en tur runt ön, genom skogar och ängar, delvis ackompanjerade av en grupp kor.

Elia gick med Lucia, eller Lucia gick med Elia. Det är svårt att veta vem som bestämmer i deras förhållande.

Vi fick två riktigt fina dagar ute på ön, och när vi kommit tillbaka till Lönneberga fortsatte vi firandet med att fira Elia och Celina. Elia fyllde egentligen år ett bra tag senare, men eftersom det är en väldigt ovanlig händelse att ha familjen samlad passade vi på att fira båda två.

Elia fyllde 3 år och Celina 1 år. Det är inte så lätt att veta, men den här bilden är tagen i Jönköping ut mot Vättern.

Jag passerade Jönköping inte mindre än 5 gånger den här sommaren. I vanliga fall åker jag nästan aldrig förbi Jönköping, men i år åkte jag ovanligt mycket på tvärs i landet. Jönköping är en av mina absoluta favoritstäder i Sverige. Den ligger så otroligt fint till. Har flera mysiga parker och fina byggnader. Om ni vill övertygas mer kan ni kolla den här videon:

I år var jag också för första gången med på konferensen Corpus Christi. En väldigt positiv upplevelse med många bra föredrag, intressanta diskussioner och trevliga människor från 16 olika länder =)

Jag tog mig också till Bergen där min kusin Peter gifte sig. De såg väldigt nöjda ut med sitt val att säga ja till varandra, och vi andra var också mycket nöjda!

Jag ska inte dela med mig av för mycket bilder här, men vi fick en väldigt fin vigsel och en jättetrevlig bröllopsfest efteråt.

Alla har alltid pratat om hur fin stad Bergen är. Eftersom jag har ett behov att tycka tvärt om mot alla andra så har jag börjat tycka lite illa om Bergen. Men när jag nu väl kom dit måste jag erkänna att det var en jättefin stad. Väldigt många fina och mysiga gator, och läget är ju magiskt.

Men det är mycket backar!! Så man får träna kondition mycket!

Jag tog mig upp på ena berget. De hade byggt stentrappor upp till toppen. Men det var ingen jämn fin stentrappa utan lite stenar av olika storlekar som de lagt ut på en stig som man fick klättra uppför. Det var BRUTALT jobbigt faktiskt. Och det värsta av allt var att framför mig gick ett par med sina barn, ca 3 och 4 år, på ryggen och de verkade inte ens trötta. Så sjukt provocerande! Jag tänkte inte många fina tankar om det paret ska jag erkänna.

Utsikten var helt fantastisk! Vi hade också tur med vädret. Inte så att det vär supersoligt hela tiden. Men solen tittade fram lite då och då. Och framför allt så regnade det inget under de två dagarna jag var där, vilket är ett rent under när det gäller Bergen.

Från Norge åkte jag till Christina och Daniel och hälsade på dem i nästan en vecka. Min största uppgift var att bygga tågbana med Elia. Jag fick och skulle hjälpa honom, men inte för mycket, för han ville bestämma själv. Så egentligen var min uppgift mest att titta på och att hjälpa att bygga ihop när något rasat.

Är man hos Christina och Daniel så får man alltid äta mycket och gott. Den här gången hann vi bland annat med en ordentlig kräftskiva.

Veckan efter åkte jag vidare till Östkusten på en församlingshelg. Vi hade hyrt en lägergård vid vattnet. Ett trevligt ställe, och på stället fanns några båtar och kanoter. Barnen fick bara åka ut på sjön i sällskap med någon vuxen, så jag och Daniel Larsson tillbringade större delen av vårt dygn på vattnet så att barnen fick åka båt. En rolig sak med barn är att de inte blir trötta på att göra något, utan har de hittat något roligt vill de göra det 100% av sin tid.

Men det är väldigt roliga barn, och jag tycker det är kul att höra alla roliga och oväntade saker de säger, så det gjorde mig ingenting att agera lite lekledare åt dem.

Nästa stopp i Sverige blev i Norrköping där jag hann vara med på en riktigt trevlig födelsedagsfest. Den här bilden är tagen dagen efter när det så att säga var efterfest i deras härliga trädgård. De bor så bra till man kan göra i Norrköping. Centralt, men i en fin röd villa och en trädgård.

Till slut tog jag mig till Stockholm igen där jag jobbade i AMK några veckor. Jag hade redan jobbat en vecka i juli, och så blev några till i augusti-september. Den här bilden är tagen vid Brunnsviken en fin kväll. Och tro det eller ej, jag badade faktiskt! Andra och sista doppet i år.

Dagen efter blev det picknick på ett annat berg. På Södermalm den här gången. Jag älskar Stockholm!!

Jag var också på mitt livs första stockholmderby när seriledaren Djurgården mötte tvåan AIK. En viktig match med ett stort publiktryck. Men tyvärr en ganska händelselös match och AIK vann på straff... riktigt trist! Men väldigt kul upplevelse ändå.

Här ser ni mitt yngsta fadderbarn som fyllde 1 år och som jag fick vara med och fira! Hon har haft det lite jobbigt med höftproblem och fått använda skena hela sitt första år, men hon har varit supertapper hela tiden och varit glad ändå. En riktig kämpe. Nu har det blivit bättre och hon slipper skenan! :D

Den här bilden är tagen på premiärturen med Daniels segelbåt! Seglet var slitet och gick sönder efter inte jättelång tid. Riktigt tråkigt att det skulle bli så redan första resan. Men det var ändå en väldigt kul båttur, och det lär bli många fler när Daniel bara fått hem sitt nya segel.

Efter några intensiva och otroligt roliga veckor i Stockholm, åkte jag med AMK ner till Düsseldorf där vi spelade dels en konsert i en konserthall, och dels ett tattoo på en arena. En riktigt mäktig upplevelse. Det är en adrenalinkick utan dess like när man går in på en stadion inför 10 000 människor och spelar och går ett figurativt program utantill. Man vet att får man hjärnsläpp i några sekunder kan man sabba allt. Men det gick bra. Vill ni se det kan ni kolla den här videon:

Efter Düsseldorf tog jag en buss tillbaka till Paris, där jag är nu sedan en månad tillbaka. Nu har ni fått en genomgång över sommaren i stora drag, och jag har fått lägga upp de bilder jag ville lägga upp. Jag vet att ni alla har undrat otroligt mycket vad jag gjorde av min sommar! ;)

Jag ligger ju som sagt efter med alla mina blogginlägg, så i det här inlägget kommer lite bilder från min kusin Angelicas besök i slutet av juni. 

Många av er har redan sett de här första bilderna på instagram, men de hamnar här också. Här klipper inte heller instagram borta halva bilderna. Jag har i lång tid haft lust att ta lite vanliga vardagsbilder på hur en vanlig eftermiddag i Paris är, och när nu både Angelica och en annan kompis, Allison var taggade på idén, blev det äntligen av!

I Paris går nästan alla människor klädda i en randig tröja och en basker. Är du tjej har du också rött läppstift. Att ha en baguette är ren överlevnadsinstinkt om du skulle bli hungrig, och vinglaset säger ju sig självt! Eftersom parisare tillbringar minst 90% av sin tid framför Eiffeltornet, är det naturligt att det kom med på bilderna. 

Eftersom det är svårt för fransmännen att fylla hela dagarna bara med att vara snobbiga och prata dålig engelska måste de ibland ta till böcker för att fördriva tiden. Gärna någon svår existentiell bok. 

Jag tror att ni nu har fått en ganska klar bild av hur vardagen är i Paris?

Även fransmän behöver skratta ibland. Till exempel när en amerikan visar sin inskränkthet och hyllar McDonaldsmat och filmer som James Bond, samtidigt som han inte känner till Rembrandts målningar, inte har sett Renoirs filmer, och aldrig skulle smaka en riktig Roquefortost. Då kan man ju inte annat än skratta lite bedrövat!

Om det är någon mer som vill uppleva franska vardagen är jag aldrig motvillig att visa er hur den utspelar sig. 

Dagen efter vi tagit de där bilderna åkte vi till Provins, en medeltida stad i Parisregionen, drygt en timme med pendeltåg från Paris. 

Det här var mitt under Paris första värmevåg i sommar, och även om jag gillar värme blev jag helt matt när det dag efter dag var mellan 34 och 38 grader, utan badmöjligheter. Så vi tog tillflykt i en kyrka för att svalka oss. Och visst var det kallare, men det var nog ändå minst 30 grader. 

Till vår stora glädje följde Allison med oss även den här dagen. 

Den här staden är en riktigt välbevarad medeltida stad med ett 60-tal byggnader bevarade från medeltiden. Och en helt fantastiskt mysig stad är det!

Lite asymmetri är ju alltid trevligt. Lite skillnad från miljonprojektshusen (urk!) 

Korsvirkeshus runt torget i gamla staden. 

Crêperie, behövs över allt

Många små gulliga hus och restauranger

Fälten runt om staden

I staden har de flera olika föreställningar med medeltida tema. Vi gick på en föreställning, löst inspirerad av en sann historia, med riddare, "La légende des Chevaliers". 

De hade gjort en fin dekor och hade alla möjliga djur i föreställningen, som en ko, en åsna, ankor, duvor, hästar...

... och en kamel.

Ganska snabbt började de visa upp konster. 

Den ene värre...

...än den andre

Jag fick såklart inte med allt på bild, men de var ärligt talat jätteduktiga, och som ni ser lunkade inte hästarna fram, utan det var en rejäl galopp!

Det hela var en sorts kärlekshistoria som såklart utvecklades till någon duell mellan två riddare där de skulle visa sina färdigheter. 

Men efter ett tag kom några monster dit med sina hundar. 

Och en drake reste sig bakom ena stallet. Draken sprutade faktiskt eld också. För er som blir rädda nu kan jag dock berätta att det inte var en riktig drake. Riktiga drakar är väldigt ovanliga och dessutom är det olagligt i Frankrike att ha riktiga drakar i tätbebyggelse eftersom de har en tendens att bränna ner städerna. 

Den onde riddaren och hans soldater kidnappade prinsessan och startade ett slag mot riddarna. 

Med hästar i galopp och svärd utkämpades ett långt slag. 

Några blev kastade genom taket till ett uthus... 

och andra använde någon sorts lift för att svinga sig iväg.

Ena riddaren fick hänga sig fast i väderkvarnen för att undkomma den här elaka göbben. 

Till slut fick dock till allas överraskning, den goda riddaren prinsessan! Men det var inte en klassisk saga där riddaren heroiskt räddar den hjälplösa prinsessan, utan prinsessan och de andra kvinnorna slogs ganska så frenetiskt de med! Hela föreställningen var otroligt bra och underhållande. De gav verkligen allt, även om det var 37 grader den dagen och dessutom relativt lite publik. De hade gjort föreställningen väldigt smart och det fanns alltid små roliga detaljer att se över allt. Någon svingade sig i linbana, en katapult sköt en vattenbomb, en annan lurpassar på ett tak för att hoppa ner på sin fiende o.s.v Jag rekommenderar den verkligen. Och den kostade bara 11€ (tror det var 14 om du inte är student)

Den gamla stadsmuren som skyddade Provins från angrepp. Bland annat försökte den engelske kungen Edward inta staden 1359 men misslyckades. 

Och det är väl tur att staden inte intogs och förstördes, för nu har vi kvar alla de här gulliga husen och gatorna. 

Det var ju som sagt väldigt varmt, men det fanns en butik som hade AC, och det var en bokhandel med medeltida tema. Det fanns en skylt vid ingången där det stod "välkommen till vinterns rike", just eftersom det var enda stället som nästan var i behaglig temperatur. 

I medeltida staden finns även ett torn, Tour César, från 1100-talet, som urprungligen var ett fängelse. Ett högt fängelse med små runda torn, som taget ur en saga. 

Här ser ni utsikten i riktning mot medeltida staden och stadsmuren. 

Och här är det i riktning mot moderna staden, med kyrkan i förgrunden. 

En välmående blomma!

Men Angelica och jag var inte bara i Provins, utan vi drog runt i hela Paris också. Men eftersom jag har en miljon bilder av Paris redan fotade jag inte lika mycket där. Vi hann bland annat med att fira svensk midsommar. 

Vi var även på en olympisk dag, där man fick pröva på lite olika grenar, som en reklam för OS 2024 som är i Paris. Vi prövade att skjuta pilbåge, och har nu båda två kvalificerat oss till OS. 

Sveriges match mot Kanada i damernas fotbolls-VM spelades i Paris, och vi var naturligtvis där! 

Billiga biljetter och jättekul att se! Vi satt perfekt till för att se Sveriges mål. 

Här är Angelica och jag tillsammans med mina vänner Natalie och Axel, fyra glada svenska supportrar efter att Sverige vunnit! Angelica var hos mig i 1 ½ vecka, vilket var jättebra, för då hann vi mycket utan att för den skull stressa. Det var hennes första gång i Frankrike, men jag hoppas att det inte blir hennes sista gång! 

Veckan efter Cecilias besök fortsatte våren/sommarens besök med min äldsta syster Therese, och hennes äldsta son, Nicholai, som även är mitt äldsta syskonbarn. Nicholai hade fått den här resan som 10-årspresent. Men frågan är om besöksmålet egentligen var mig, eller om det var Kalle Anka och de övriga i disneyland. Vi var nämligen alla väldigt ivriga att hälsa på dem! 

Disneyland är väldigt välgjort och fint byggt. Det är rent, och de har ett tema och en tanke med allt, även förrådshus och liknande. Jag använde inte min riktiga kamera den här helgen, så ni får klara er med mina mobilbilder. Däremot hade jag med min filmkamera till disneyland och har klippt ihop en liten enkel film som ni kan se här:


Det här var ju inte första gången jag var i Disneyland, och jag tror att jag skrev redan förra gången att jag egentligen själv inte är ett stort disneyfan. Men jag tycker de har gjort det så bra och verkligen skapat förutsättningarna för att man ska få den där "disneymagin" så jag gillar det verkligen.

Nicholai och jag gjorde en match av att försöka skrika hela vägen från att vagnen började rulla. Allt blir roligare om man skriker lite ;)

Spökhuset! Inte superläskigt, men väldigt snyggt gjort! Verkligen! Med hologram, tavlor som rör sig, rum som omvandlas till hiss o.s.v. 

Nicholai tjatade på mig att vi skulle ta bild med Tiger och Ior... eller ok, jag erkänner, det var tvärt om! (ja, på riktigt) Men Nalle Puh var ju faktiskt en av mina absoluta favoritberättelser när jag var liten. Ior är den bästa personen i berättelsen. Alltid dyster och tror att allt ska gå fel, haha. 


Mor och son på utlandstur!

Visst det ser lite konstgjort ut, men det är ju gulligt ändå! 

Jag har nog flera hundra bilder när jag och mina syskonbarn gör miner och tar selfies. Man måste ju föra vidare den ädla kunskapen man själv tillgodogjort sig, och lära dem de bästa minerna. Men här på bloggen delar jag bara med mig av de nästan normala bilderna.

Solen sänker sig över slottet. Vi hade relativ tur med vädret. På morgonen var det molnigt med risk för regn, tillräckligt för att kanske skrämma bort några besökare, men sen blev det soligare och soligare under dagen och kvällen var riktigt fin.

När det blir mörkt börjar folk samla sig framför slottet där det sen ges en riktigt häftig och bra ljus-, vatten- och fyrverkerishow till musik. Ni såg slutet av den i videon jag klippt ihop. Hela showen är 20 minuter, och efter att den är slut stänger parken. På sommaren är parken öppen ganska sent, så vi lämnade den först ca 23:40 och med transporten hem blev det riktigt sent innan vi var hemma hos mig. Therese och Nicholai skulle checka in på ett hotell, men eftersom tunnelbanan slutat gå och våra mobiler var döda så vi inte kunde beställa någon uber, fick vi ta nattbuss dit. Natten i mitt område av Paris har en tendens att locka till sig många märkliga personer i mindre nyktert tillstånd, så det var lite synd om Nicholai att behöva åka buss med dem. Till en annan gång ska jag planera det bättre och se till att kunna beställa en uber eller ta en vanlig taxi. 

Eftersom jag tagit bilder på framför Sacré-Coeur med de andra, gjorde jag det även med Therese! Uppe på konstnärstorget, Place du Tertre, bakom Sacré-Coeur fick Nicholai ett porträtt tecknat av en riktigt duktig konstnär. Det blev en väldigt bra bild!

Vad är väl Paris utan Eiffeltornet? Mycket! Men Eiffeltornet är ändå värt ett besök. 

De hade dock en makalös otur! På fredagen, vid första försöket att gå upp, var toppen stängd på grund av storm. Vid andra försöket, på lördagen, var toppen stängd för att vi kom dit för sent. Och vid tredje och sista försöket, på söndagen, var toppen tillfälligt stängd för att det redan var för mycket folk där uppe. Jag har varit vid Eiffeltornet många gånger och bara varit med om att toppen varit stängd en gång tidigare... När Therese och Michael var här för ett år sedan! Jag vill inte påstå att det hänger ihop med Thereses närvaro, men ni kan ju själva dra slutstater... ;) 

Så vi fick nöja oss med andra våningen för vi hade inte tid att vänta på att toppen skulle öppnas upp. Man har fin utsikt från andra våningen också, och många anser det vara tillräckligt högt upp, men för Nicholais skull tycker jag det var lite synd. Nästa gång! (Utan Therese den gången)

Som morbror kan det vara lätt att glömma ibland, men Nicholai är ju milsvidder coolare än vad jag någonsin varit. När jag var i hans ålder hade jag fortfarande pottfrilla och såg ut som Harry Potter. (Nej jag tänker inte visa bild på det!)

De hade gjort ett riktigt häftigt konstverk på Champs de Mars, hela vägen bort till militärhögskolan. 

Jag avslutar med en gruppbild från tornet. Vi gjorde naturligtvis mycket mer än disneyland och Eiffeltornet. Vi åkte båt, gick i latinkvarteren, de besökte i katakomberna, vi var på crêperie, var uppe i triumfbågen o.s.v Men jag fotade inte så mycket det som jag redan fotat 1 miljon gånger. Riktigt trevligt hade vi hur som helst! Hoppas det blir fler besök från syskonbarn! =)  

Nu är det nästan fyra månader sedan jag gjorde ett inlägg här! :O Men det är helt enkelt för att de sista månaderna på våren förmodligen var de stressigaste jag haft i mitt liv. Eftersom jag skulle ta min masterexamen på konservatoriet skulle jag göra ett examensarbete, en examenskonsert och lite andra uppgifter. Utöver det hade jag också en provspelning och så jobbade jag riktigt mycket. Det var otroligt jobbigt! Men jag tog mig igenom. På bilden ser ni den skriftliga delen av mitt examensarbete precis innan jag lämnade in det. Det är en mycket tillfredställande känsla att ha gjort ett examensarbete på franska. Det krävdes en hel del arbete, men gick ändå bra!

Efter examensarbetet var det dags för examenskonserten, vilket krävde ännu mer arbete. Ända sedan januari har jag jagat folk för att spela i en orkester för konserten. Jag kontaktade t.ex mellan 40 och 50 violinister innan jag fick ihop 7 stycken, och sista musikern, en klarinettist (eftersom min klarinett 2 backade ur) fick jag tag på först kvällen innan examen. Jag misströstade lite på vägen, men när jag tillslut spelade med orkestern var det en så underbar känsla att jag glömde allt jobbet jag lagt ner. Bland annat spelade jag Haydns dubbelkonsert för horn och alttrombon, tillsammans med en superduktig hornist som heter Solène Souchères. Jag hade mestadels skitkul när jag fick spela med alla duktiga kompisar och fick väldigt många positiva kommentarer från folk som lyssnat. Juryn hade lite märkliga kommentarer och det blev lite rörigt hela grejen, men oavsett så har jag nu fått en godkänd master från CNSMDP vilket känns väldigt bra =)

Till examenskonserten kom de här tre härliga vännerna. Dan, Gabriel och Daniel. Konserten var på fredagen och sen hade vi en riktigt skön lugn helg i Paris! Riktigt kul att de orkade och ville ta sig ner och hälsa på! 

Mina franska vänner tyckte att det var lätt att hitta mina nordiska "vikingavänner" bland alla konsertbesökarna, haha ;)

Veckan efter var det med storasyrran Cicci som jag satt på precis samma ställe! :D

Jenny och Tina var också nere samtidigt. Vi körde en skön avslappnad helg, där vi alla körde vår grej och sen möttes upp och käkade med jämna mellanrum. 

Alla hade ju redan varit i Paris så vi behövde inte köra något sevärdighetsmarathon, utan gick mer runt i mysiga områden, snackade, käkade och hängde i parker. Jag tror att det kanske är det första besöket jag haft när vi inte ens varit i närheten av Eiffeltornet =)

Att sitta vid en uteservering på "Place du Tertre" i Montmartre är ju i och för sig ganska turistigt. Men jag har gjort det ganska många gånger nu och tycker det är lika trevligt varje gång. Visst, det kostar någon € mer än i vissa andra områden, men så kan man bara sitta där och snacka, kolla på konstnärerna som målar och njuta av allt liv och rörelse. 

Cicci fyllde faktiskt år under helgen, och det firade vi med en riktigt god middag på en mysig restaurang. Och fyller man år så måste man ju äta sniglar! Så vi tog det som förrätt. Tina var lite skeptisk och bangade, men jag, Jenny och Cicci åt det, och var alla förvånade över hur gott det är! Jag har ju ätit sniglar tidigare, men det var så länge sedan så jag hade hunnit få tillbaka bilden att sniglar är slemmiga och äckliga. Men ärligt talat de var jättegoda! Pröva, på en bra restaurang!
En av de stora fördelarna med att bo i en populär turiststad som Paris är att man får alla de här trevliga besöken från syskon och vänner! =)

(Om någon undrar varför jag skrivit fler inlägg de senaste två veckorna än resten av året tillsammans så har jag sinnesjukt mycket att göra just nu med examensarbete, examenskonsert och jobb. Och ni vet hur det är... när man har stressigt gör man allt annat än det man borde!)

De böcker jag någonsin läst som gjort mest intryck på mig är utvandrarserien. Det är över 10 år sedan jag läste dem, men fortfarande kommer jag ihåg mycket av handlingen och en hel del citat och dialoger, vilket är ett tecken på att de verkligen gjorde intryck på mig. Det var faktiskt när jag läste de böckerna som jag började tycka om Sverige. Innan hade jag tyckt att Sverige var ett tråkigt land med karg ful natur, men efter de här böckerna började jag ändra åsikt och började verkligen tycka om Sverige. 

Det som Moberg lyckas så bra med att beskriva är den oförklarliga kärleken till hembygden. De hade det svårt och hemskt hemma, men ändå fanns det något med hembygden de aldrig kunde ersätta. Och där ser man också hur olika inställning Kristina och Karl-Oskar hade. Båda två lämnar hemlandet och det är ett gemensamt beslut, men Kristina kan aldrig släppa Sverige medan Karl-Oskar blickar framåt och vill bygga upp sitt nya liv i Amerika. Det står på något ställe att Kristina berättar så mycket för barnen om de ljusa vårkvällarna i Sverige och om hur fantastiskt Sverige var, att barnen tillslut frågar om Sverige låg på jorden. Och hennes besatthet av astrakanäpplena från Sverige är egentligen ologisk. Det fanns förmodligen lika goda äpplen i Amerika. Jag tyckte hela hennes historia var så sorglig. Och känslan efter att ha läst klart sista boken var så otroligt tom när jag insåg att hela familjens koppling till Sverige och hela deras historia egentligen var borta. Bara titeln "Sista brevet till Sverige" kan ju få en att böla. 

För ett tag sedan snackade jag med en kompis som hade skrivit upp sig till programmet för att åka till Mars. Nu visste han att det var väldigt liten chans att han fick göra det, men jag märkte ändå hur olika inställning vi hade. Han såg det som superspännande att kunna upptäcka en ny planet. Jag såg det som världens (eller snarare universums) straff att aldrig mer få vara på jorden. Det är helt otänkbart för mig. Och där tänker jag att jag är en Kristina och han är en Karl-Oskar. Jag skulle aldrig kunna bestämma mig för att lämna Sverige för gott (inte ens för Frankrike) precis som jag har svårt att acceptera att en epok är förbi, att jag tappar kontakten med vänner o.s.v Jag ser generellt sätt mer bakåt än framåt, och jag tror att det är också därför jag identifierade mig så mycket med Kristina. Lite ironiskt i sammanhanget är ju att min kompis aldrig flyttat ifrån Sverige, medan jag bott utomlands i tre omgångar och gör det just nu. Men Kristina flyttade också utomlands. Hon var inte en av dem som stannade, men hon hade svårt att klippa banden. 

Det här inlägget är inte ett tecken på att jag har ovanligt mycket hemlängtan till Sverige just nu, jag trivs väldigt bra i Frankrike just nu. Däremot kan det ses som en garanti på att jag så småningom flyttar hem igen. Problemet är bara att nu har jag även fått en stark koppling till Frankrike som jag inte heller kommer kunna klippa helt. Jag kommer få pendla mellan länderna hela mitt liv, haha. 

Hur är du själv? En Kristina eller en Karl-Oskar... eller en av dom som aldrig kunde tänka sig att lämna Sverige i första hand? Kommentera gärna! =)

För två veckor sedan kom Anna på besök i Paris. Eftersom vi båda redan känner till Paris ganska bra, tänkte vi att det kunde vara kul att åka till en annan stad i regionen. Jag har länge velat åka till Fontainebleau som har ett ganska känt och viktigt slott. Så dit åkte vi. 

Tyvärr var det inte riktigt så fint som vi hoppats. Mycket berodde nog på att det inte var så grönt som vi hade trott. Jag vet inte om det beror på trädsorterna eller om det helt enkelt blir grönt i Paris lite tidigare än utanför. 

Jag får åka tillbaka någon gång nu när det blivit varmt och se om jag får ett annat intryck när det är soligt och grönt. 

Men det här är i alla fall ett slott som många av de stora kungarna har bott i periodvis, och intill staden ligger en stor skog som var kungarnas jaktskog förr i tiden. 

Vi stannade bara i staden i kanske 3 timmar eller något innan vi åkte tillbaka till Paris. 

Någon dag senare åkte vi till Bryssel. Man kan nämligen ta en buss dit för 5€. Helt sjukt! Det första vi la märke till var att husen ser helt annorlunda ut. Det ser nästan lite engelskt ut. 

Den kändaste platsen i Bryssel är Grande place där alla de här byggnaderna ligger

Säga vad man vill, men det är ganska häftiga byggnader!

Kolla bara på alla takutsmyckningar!

Alla går ju i samma stil, men är ändå väldigt olika

Den här trumpetaren är kanske min favorit ändå

Om jag kan min arkitekturhistoria rätt skulle jag gissa på att byggnaderna kring det här torget byggdes runt 1698 ungefär. Det är ju riktigt gamla hus, men de verkar hålla bra! Annat än 70-talets kartonghus!

Det kanske mest kända i Bryssel är ju Manneken Pis, men ärligt talat är det kanske den mesigaste symbolen någon stad har. Den konkurrerar med Köpenhamns lille havfrue, som också är betydligt mer hajpad än den borde vara, när det faktiskt finns betydligt häftigare saker i Bryssel respektive Köpenhamn. Hade inte folk tjatat så mycket om den här, och om det inte stått 100 turister och fotat den, så hade jag aldrig lagt märke till den. 

Jacques Brel dök upp också! Ni vet belgaren som skrev t.ex. Ne me quitte pas och en hel del andra dängor på 50- och 60-talet. Om ni inte känner till honom kan det vara värt att kolla upp. Kolla förresten in balkongen bakom honom.

Belgien är ju en monarki, precis som de flesta länder med lite självaktning, och då ska ju kungafamiljen ha ett palats. Det är det här huset, med belgiska flaggan. 

En annan vinkel av palatset

När någon säger Bryssel tänker man ju automatiskt på EU, och här är alltså EU-parlamentet. Många viktiga beslut som tas där inne. Och ni glömmer väl för övrigt inte att rösta i EU-valet som är snart? Minst lika viktigt som riksdagsvalet!

Anna fotar körsbärsträd utanför parlamentet, och jag fotar henne. 

Tillbaka i Paris tog vi en sväng förbi körsbärsträden vid Notre-Dame. Det här var alltså tre dagar innan branden, men den har jag ju redan skrivit om i ett annat inlägg så säger inte mer om det nu. 

De här körsbärsträden är ju väldigt annorlunda än dom i Stockholm. Här är ju blommorna nästan som bollar. Är det någon som vet vad det är för olika träd?

Det är nästan lika underhållande att fota de andra som fotar, som att själv fota blommorna. Och glöm för allt i världen inte att bättra på läppstiftet innan ni tar bilder!

Mitt emot Notre-Dame finns en liten park och en liten kyrka, som är ganska förbisedd i jämförelse med Notre-Dame. Men den har ändå sin charm! För övrigt är det pianokonserter där varje kväll, med musik av Chopin och Lizst. Jag var där första gången jag var i Paris, 2007, och det är fortfarande konserter varje kväll.  

Det finns en liten bokhandel i det här området som nog många av er har besökt, Shakespeare and company. Det är en engelsk bokhandel som ligger i ett gammalt mysigt hus med många rum och vrår. På nedervåningen är det en vanlig bokaffär, och på övervåningen kan man sitta och läsa gamla böcker i någon fåtölj och klappa huskatten. Det finns ett piano där också som man kan spela på. 

Vi satt på övervåningen ett litet tag och tittade ut i fönstret på Notre-Dame

Man måste ju också alltid förbi Eiffeltornet en sväng. Visst det är klyschigt, men det är ändå lag på att vara där minst en gång per månad. 

Rakt under tornet

Det är ju snygga former på tornet ändå!

De har i lång tid hållt på att rusta upp området runt tornet, och nu börjar de bli klara med det verkar det som. Skönt, för det har varit ganska rörigt!

En blå äng av blommor... typ.. Väldigt liten äng. 

Nu kommer några mobilbilder från idag. Jag hade egentligen velat åka till Sverige vid påsk, men det gick inte. Man har inte ledigt på långfredagen här, och dessutom var biljetterna dyra och jag har 1000 saker att göra. Så lika bra att stanna här. Och även om det är trevligt här känns det lite trist att inte fira påsk i Sverige. 

Det är faktiskt 3 år sedan jag var hemma vid påsk, även om jag försöker åka hem vid varje år. Och det är nog 6 eller 7 år sedan jag kunde vara hemma hela påskhelgen. Nästa år! 

Men när jag tog en promenad i dag blev jag ändå på väldigt bra humör. Det kändes som att vara utomlands på semster. Det har varit över 27 grader idag och igår (jag vet att ni har jättefint väder i Sverige också, så jag vågar skriva det här utan att vara rädd för hatiska kommentarer) och staden är supergrön och trevlig. 

Jag hade en ganska dålig långfredag (det kanske låter löjligt, men jag spelade dåligt på ett rep, och fick lust att hoppa på trombonen och sen gå och gräva ner mig i ett hål) men fick en bättre påskafton och en riktigt fin påskdag =)

'Råkade gå förbi en brud och hennes brudtärnor. Vem har 12 brudtärnor?! Och något säger mig att det här inte var ett sånt där MCdonaldsbröllop. 

Men även om jag fick en fin påskdag, och jag hoppas att ni också fick det, så blir man ju helt knäckt av terrordåden i Sri Lanka. Det är verkligen helt sjukt!! Över 200 personer dödade när de firade påsk. Så otroligt hemskt!! :(:( Kan inte folk bara sluta ha ihjäl varandra hela tiden?! Jämfört med det här känns branden av Notre-Dame som ganska fjuttig. Men det här är bara ytterligare ett bevis på att påskens budskap behövs mer än någonsin!