I fredags förra veckan kom min kusin Angelica på besök! Hon bor i Umeå så det var ju helt klart värt att fira att hon var i stan. Och hur firar man det bäst? Jo, naturligtvis genom att ha en spelkväll. Så det kom ett gäng hem till oss och spelada Dixit med oss. Dixit är ett underhållande spel, men jag blev så irriterad för jag lyckades inte vinna, eller ens vara nära att vinna. Jag är ingen dålig förlorare men jag HATAR att inte vinna!

Spelkvällen drog ut något på tiden, så efter bara ett par timmars sömn var det dags att gå upp för att åka med Vasa Brassband på en liten miniturné. Först åkte vi till den stora metropolen Skillingaryd och spelade en konsert. I Skillingaryd är det ju väldigt svårt att konkurrera med allt nöjesliv och nattliv, men vi lyckades ändå få kyrkan välfylld! Efter Skillingaryd åkte vi vidare till Skövde, där vi sov över och spelade en konsert innan vi avslutade turnén i Kristinehamn. Det är frälsningsarméns lokal i Kristinehamn ni ser på bilden. Hur coolt är inte det huset? Hur som helst var det kul att åka med Vasa Band på deras turné. Det kan vara ganska skönt att spela i ett prestigelöst amatörband ibland.

I onsdags var det (efter många om och men och flyttade datum hit och dit) dags för mig och Tomas att ha vår gemensamma födelsedagsfest. Tomas fyllde 28 i tisdags, och jag fyllde 25 för några veckor sedan. Eftersom vi båda jobbade på dagen fick vi panikförbereda någratimmar innan. Men Siggan hjälpte oss otroligt mycket så det gick bra. 

Eftersom det kom folk både från Roseniuskyrkan dit Tomas går, och Lutherska dit jag går, blev det ganska välfyllt i lägenheten. Jag tror att vi bjudit in lite drygt 50 men det var nog drygt 20 som kunde komma. Men det räcker för att få vår lilla lägenhet full! 

Som så många andra gånger spelades det lite spel fram på kvällen. Och vi avslutade med att spela dixit (samma spel som vi spelat på spelkvällen förra veckan) som, hör och häpna, jag vann! Det kändes otroligt bra och jag kunde somna glad och nöjd, eftersom jag uppfyllt alla mina livsmål! (jag sätter inte så höga livsmål)

Jag är ju en person som ganska lätt börjar leva i "nuet" och kanske inte alltid tänker helt igenom konsekvenserna. Så på festen tyckte jag det kändes som en bra idé att skjuta upp två konfettibomber. Men efteråt insåg jag att det skulle ta en evighet att få rent igen. För det man inte ser så tydligt på bilden är att det är fullt av riktigt små konfettibitar som nu släpas runt i hela lägenheten... Jaja, skitsamma, jag hade kul i alla fall, och jag hoppas att gästerna också hade kul! =)