Igår var jag på en rysligt bra konsert. Som så många gånger förr var det fiharmonikerna som spelade i konserthuset. I första halvan spelade de ett stycke av Magnus Lindberg och Bartoks tredje pianokonsert. Det var jättebra på alla sätt och vis, men jag hade själv lite svårt att koncentrera mig för jag satt bredvid en man som luktade lite. Det var inte det värsta jag varit med om, men jag är så känslig så det räckte för att störa mig. Men i pausen kunde jag byta plats och jag hade ändå kommit till konserten för att höra Schumanns tredje symfoni, som dom spelade efter paus, så gubben lyckades inte förstöra min konsert.  ;)

Jag tar för givet att ni alla lyssnar på Schumanns trea någon gång i veckan ungefär, men om någon mot förmodan inte skulle känna igen stycket så borde ni lyssna på det! Hela symfonin är fantastiskt fin men det är särskilt första och fjärde satsen ni ska lyssna på. Första satsen är bara så otroligt härlig och harmonisk, och tredje satsen innehåller en fantastisk trombonkoral som inleder satsen. Hög och jobbig att spela, men otroligt fin, och grabbarna i trombonsektionen spelade som vanligt fantastiskt bra. Generellt sett brukar jag vara mest kritisk mot trombonsektionerna, för det är ju den sektionen som jag själv har bäst koll på hur jag vill att det ska låta, men i stockholmsorkestrarna spelar trombonisterna så otroligt bra så jag blir aldrig någonsin besviken! :D

  Blir man inte bara helt lugn och avslappnad av det?

Men vill man isället ha lite energi och glädje kan man lyssna på första satsen: 

På tal om Filharmonin så var jag där och hade praktik i helgen. Vi spelade två familjekonserter i lördags. Reportoaren var ganska varierad med lite klassiska godbitar, någon låt från filmen frost, och några låtar som elever från "El systema" var med och spelade. Den här gången spelade jag förstatrombon. Det var egentligen inga svåra saker, men jag har en stor respekt för att spela förstatrombon i filharmonin! :D Men det gick bra och det var otroligt roligt. Jag älskar att spela orkester! :D

Vi spelade bland annat Brittens "A young persons guide to the orchestra" som ni kan lyssna på om ni vill få en genomgång av orkestern. 

Men det finns folk som aldrig har fått chansen att spela trombon i en symfoniorkester. En tjej som tyvärr aldrig fick den möjligheten är Elle-Marja i filmen "sameblod". Vi var ett gäng som såg den filmen i lördags, och jag måste säga att även om filmen inte innehöll en enda trombon var den riktigt bra, och jag rekommenderar er alla att se den. I olika recensioner av filmen står det att man kommer bli "chockad" av hur samerna behandlats i Sverige. Det blev inte jag. Jag tycker man fått höra en hel del om hur det var. Men filmen är väldigt stark, även om den inte är så jobbig att man mår dåligt efteråt. Den kändes inte överdriven eller vinklad utan jag tror att det är en ganska realistisk skildring av hur det var och får en att tänka efteråt, och vilja ta reda på mer om samernas historia och situation idag. Som sagt, se den! =)