Jag har egentligen aldrig haft stora problem med att lära mig saker. Jag påstår verligen inte att jag är ett geni eller något, men jag har relativt lätt att komma ihåg fakta och liknande, så i skolan räckte det ofta med att höra eller läsa något en-två gånger så satt det. Men idag har jag upptäckt ett område där jag har en kossas inlärningsförmåga. Jag sommarjobbar nämligen i Arméns Musikkår, vilket jag är väldigt glad för att få göra, men det innebär också att jag ska lära mig att gå figurativa program. Jag har varit lite nervös för det men det är först idag, när jag har börjat öva in det, som jag förstått att alla mina figinlärningsförmågor har skänkts åt någon annan och istället har den delen av hjärnan fyllts med ett svart hål.

Det jag ska lära mig är alltså att spela en marsch och gå i ett mönster till den. Det jag lärde mig idag är det här:

Men förutom att min kropp liknade en bläckfisk i rörelserna hade den klart bestämt sig för att göra fel rörelser på fel ställen. Eller helt enkelt inte göra någon rörelse! Och när jag väl lärt mig rörelserna på ett ungefär, skulle jag bara lägga på den enkla biten: spelandet. Det visade sig att allt jag lärt mig flög iväg så fort jag försökte spela samtidigt. Inlärningen blev inte lättare av att jag övade det innomhus i lokaler som egentligen är för små, så plötsligt var det en vägg i vägen och jag fick bryta o.s.v När jag, efter många timmars övande, uppgiven komm hem till mig på tog jag trombonen, övningssordinen och mobilen med musiken och gick ned till en park här i Bergshamra och började marschera. Folk som gick förbi försökte inte ens dölja att de stirrade på mig, men som en sann militär rörde jag inte minsta min utan fortsatte göra helt om och halt med min trombon och sordin. 

Jag ska inte påstå att det är perfekt nu, och jag kan fortfarande bara spela på vissa partier av stycket, men det blev åtminstone lättare att gå rätt när jag faktiskt fick plats. Nu är självförtroendet på topp (nåja... ) och jag är klar att ta mig an morgondagens utmaning som är det här:

Men att lära mig saker uttantill är verkligen inte min sak. Särskilt inte rörelser (Dans sänkte faktiskt mitt idrottsbetyg både i högstadiet och gymnasiet). Jag har plötsligt en mycket större sympati med de som anser sig ha mattesvårigheter. Kanske känner de sig lika förvirrade och hjälplösa?

Men som sagt! Nu är jag expert och imorgon kommer det gå som smort! ;)

 

Marcus

14 juli 2015 00:22

Bästa fotot på länge! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom jag anser att målgruppen för min blogg, svensktalande bloggläsare som är intresserade av klassisk trombon och Frankrike,  har varit alldeles för bred tänkte jag idag smalna av den genom att rikta mig till er som dessutom lär er franska el...

Jag har nu bott utomlands i nästan fyra år. I nästan 5,5 år om man räknar med tidigare perioder. En av de stora omställningarna när man flyttar utomlands är språket, och jag får ofta frågor relaterade till mina språkkunskaper. Jag är ju egentligen fe...

Våren har nu kommit på fullt allvar till Paris, och jag firade det med att gå en rejäl fototur idag.    Vi är egentligen i karantän (eller confinement, som det heter) men jämfört med förra våren är det väldigt lösa regler. Vi får röra oss f...

En del av er kanske någon gång har funderat på att flytta till Frankrike och pröva att frilansa här. Eller så kanske ni bara tycker det kunde vara lite intressant att veta hur det går till här. Jag har nu bott i Frankrike i drygt 3½ år, och försörjer...

Jag är en stor förespråkare av att alla borde lära sig åtminstone två främmande språk. Alla språk har många bra anledningar till varför man borde lära sig just det språket. Idag har jag valt att ta upp några anledningar till att lära sig franska, ...