Förr 100 år sedan rörde man sig oftast inte så mycket. Vanligtvis stannade man i sin födelsesocken eller flyttade till grannsocknen. De som flyttade utomlands gjorde det ofta för gott. Idag har det ändrats. Folk rör på sig mycket mer och det är väldigt vanligt att bo utomlands i någon period av sitt liv. Jag har bott utomlands i tre omgångar. Först det året jag bodde i Hilleröd i Danmark, sedan mitt utbyteshalvår i Paris, och sen nu när jag bor i Paris igen. Naturligtvis samlar man på sig en del erfarenheter och tankar om utlandslivet. Här tänkte jag ta upp några av dem och motivera varför (nästan) alla borde prova på att bo utomlands

Det är lätt att göra och vi har enorma möjligheter

Vi kan vara lite besvikna på EU och hur en del beslut hamnar långt ifrån oss. Men EU är helt fantastiskt om du vill uppleva andra länder och kulturer. Som EU-medborgare har du rätt att flytta till vilket land du vill och jobba där, utan att behöva söka något visa eller tillstånd. Fatta att du kan bestämma dig för att om en vecka flytta till Rom, Kanarieöarna, Lissabon, London (än så länge), en liten tysk alpby o.s.v Det finns helt fantastiska ställen i EU som du hur lätt som helst kan flytta till. Ta några månader i Madrid och lär dig spanska, eller ett år i Berlin där du riktigt grottar in dig i kultur. Eller varför inte sitta på uteserveringar i Paris och kolla på folk från alla världens hörn? =) Och man måste inte vara 20 år och student för att flytta. Jag känner parissvenskar som flyttat hit när de är 20, 40, eller 60 år. Med eller utan familj. Det går!

Det är jobbigt i början, men blir bättre

Jag kan ju bara tala för mig. Men alla tre gångerna, speciellt de två första, jag flyttat utomlands har jag precis i början älskat allt. Allt är spännande, allt är häftigt och livet känns som en semester. Efter 2-3 veckor får jag en RIKTIG dipp. Det är 1000 saker som behöver ordnas. Från mobil- och internetabonnemang, till intyg på att du är försäkrad och vardagssaker att köpa in till lägenheten. Jag är trött på att varje gång jag ska köpa in och göra mat blir det ett stort projekt för att inte allt finns som i Sverige, och att även om det finns så är det svårt att hitta för det ser annorlunda ut. Jag saknar att kunna hänga med vänner som jag känner på riktigt, träffa familjen, prata svenska o.s.v o.s.v Den där dippen brukar för mig vara svårast efter några veckor, och sedan går det sakta och säkert uppåt. Jag vänjer mig vid min nya livsstil och lär känna folk lite bättre här. Efter att jag besökt Sverige första gången blir det ännu bättre, för jag inser på något sätt att allt jag har i Sverige finns kvar även om jag inte är där. Efter 3-4 månader har jag börjat trivas riktigt bra. Så har det varit alla tre gånger hittills. 

Du upplever häftiga saker

Oavsett vart du flyttar kommer du möta mängder av nya miljöer och få jättehäftiga upplevelser. Här i Paris har jag till exempel rest runt till små och stora orter och spelat konserter, fått ett pris av en borgmästare i Bretagne (för att jag var svensk), käkat middag hos själva Michel Becquet, stått och snackat med en fransk filmkändis, haft masterclasses med trombonister från topporkestrar från hela världen, suttit på restaurang och snackat med solotrombonisterna från de bästa orkestrarna i Paris, spelat fler avistakonserter än jag kunnat tänka mig, gått luciatåg i lilla palatset, vandrat genom Paris kl 5 på natten o.s.v o.s.v Det är så otroligt många små och stora saker som jag har upplevt bara för att jag helt bytt miljö. 

Du lär dig nya språk

Det finns få saker som är häftigare än känslan de första gångerna man inser att man blabblat på en hel dag på ett annat språk utan att riktigt reflektera över det, och det har gått bra. Du lär dig inte automatiskt ett nytt språk bara för att du bor i ett annat land, men om du bara studerar en liten grund att bygga på och sen vågar försöka, så kommer du lära dig språket. För mig har det varit jättetillfredställande när jag skickat in skolarbeten på franska, haft jobbintervjuer på franska, lite krångligare telefonsamtal till olika banker och liknande eller nu när jag undervisar en grupp barn en gång i veckan, och de förstår vad jag säger utan problem. Eller som när jag efter ett år i Danmark snackade med en tjej och hon inte hade uppfattat att jag inte var dansk! (Ska tilläggas att jag bara hade pratat med henne max 2 min) Ett nytt språk öppnar upp för en helt ny kultur och en ny umgängeskrets. Sjukt häftigt!

Utmana dina egna tankebanor och vanor

Danmark är ju ett land som ligger väldigt nära Sverige i kultur och tankebanor. Även Frankrike ligger förvånansvärt nära. Men ändå har jag i båda länderna mött vanor och tankebanor som inte är som Sveriges. Till exempel att det i Frankrike läggs stor vikt vid att hälsa på alla och verkligen lägga märke till de som är där, medan vi i Sverige har en mycket mer nonchalant inställning till hela hälsandet. Eller Danmarks motvilja mot Sveriges moraliseranden. I ganska många fall vill jag efter eftertanke ändå inte överge min åsikt eller min vana, men jag har åtminstone reflekterat över det och fått förståelse för hur andra tänker. Vissa vanor har jag absolut inte tyckt om, t.ex danskarnas envishet med att sänka ner kalla ägg i redan kokande vatten trots att ägg efter ägg spricker, eller fransmännens vana att komma 15 min försent till alla tider. Men andra gillar jag verkligen, som fransmännens generositet (här är det mer regel än undantag att man bjuder de andra i sällskapet på en kaffe, ett glas vin o.s.v., istället för att som i Sverige var och en betalar för sitt) och danskarnas "hygge". 

Atmosfären i ett annat land

Att bara njuta av atmosfären någon annanstans kan vara underbart. När jag  cyklar förbi Notre-Dame eller längs med Champs-Elysées på väg till ett rep, och jag inser att det här är min vardag nu. Eller när jag sitter vid ett litet torg i latinkvarteret och ser alla människor på uteserveringar med sina böcker, alla små butiker och alla fantastiskt mysiga gator. Eller när jag är på lite dåligt humör och jag traskar bort till Sacré-Coeur och ser ut över Paris samtidigt som jag hör gatumusikanter spela och ser turister fota febrilt. Det är så ofta jag tänker på hur lyckligt lottade vi är idag som kan få uppleva sånt här. Ibland har jag haft några riktigt häftiga ögonblick som jag bara aldrig trodde jag skulle få uppleva. Inte för att de är helt sjukt fantastiska, men bara för att det är så annorlunda än jag som liten pojke trodde jag skulle leva som 27-åring. Ett exempel på ett sånt tillfälle var när jag hade spelat en konsert med skolans orkester i en stad i mellersta Frankrike, och jag var tvungen att ta en samåkningsbil tillbaka till Paris på natten, för jag skulle spela på operan dagen efter. Och så vaknade jag upp mitt under resan och tänkte "Här sitter jag kl. 4 på natten i en bil med två främmande personer (som för övrigt sagt att jag bara skulle höra av mig om jag ville låna deras sommarhus vid medelhavet) och susar igenom massa små franska byar, för att jag ska hinna i tid till att spela på Paris-operan. HUR HAMNADE JAG HÄR?" 

Väder

Lite beroende på vart du flyttar, kan du få möjlighet att uppleva lite icke-svenskt väder. Paris är ju inte precis Malaga. Men ändå kan det vara ganska gött här. T.ex idag när det var 18 grader och jag låg och solade med en bok på en gräsmatta, mitt i februari. Eller när det var 27 grader och sol en hel vecka i slutet av oktober. Det händer inte i Sverige. Å andra sidan saknar jag den svenska vintern något innerligt. Vintern här är inte så trevlig. Men du kan flytta till Teneriffa om du vill. Där har du sol och bad året runt!

Du lär dig uppskatta Sverige

Man känner sig aldrig så svensk, och gillar aldrig Sverige så mycket som när man är utomlands. I Sverige har vi en tendens att snacka om att Sverige är världens tråkigaste, deppigaste land, utan kultur och charm. Och att vara typiskt svensk är något supernegativt. Men så åker man utomlands och plötsligt märker man hur mycket man saknar svenska rutiner, svensk renhet, svensk natur, svensk bostadsstandard och ja, till och med svensk mat. Och efter att ha träffat lite andra svenskar börjar man fundera över varför man hade det så otroligt trevligt med dem. Är inte alla svenskar idioter trots allt? Jag tror att de flesta som bott utomlands inser hur otroligt bra vi har det i Sverige på många sätt. Och även om inte allt är bättre i Sverige, så är det något med Sverige man ändå alltid kommer gilla. Jag tror det är jättesundt att få insikten och tacksamheten över hur bra vi har det. 

Var inte rädd för att hänga med andra svenskar

En del åker utomlands och försöker inte ens komma in i kulturen och lära känna lokalbefolkningen. Gör du så tror jag inte du får så mycket ut av din utlandsvistelse. Men det kan också bli åt andra hållet. Så var det för mig när jag åkte hit. Jag såg ingen poäng med att hänga med svenskar när jag flyttat till Paris. Här skulle jag hänga med fransmännen och riktigt komma in i samhället. Men efter ca 2 månader fick jag plötsligt lust att prata svenska, och började i en svensk kör här. Det var fantastiskt! Att en - två gånger i veckan få träffa andra svenskar som är i ungefär samma situation, prata svenska, käka svenskt fika o.s.v har hjälpt mig otroligt för att trivas här. Jag hänger fortfarande med fransmän 90% av tiden, men jag har fått många superschyssta svenska vänner här, vilket gör att steget till Sverige inte känns så långt. Och jag kan se att många av de som bott i Paris i 10-20 år har väldigt många svenska vänner här, och är involverade i alla parissvenska sammanhang, samtidigt som de har integrerats väldigt bra i det franska samhället. 

Du får ett helt speciellt band till landet

Jag kommer alltid känna ett speciellt band till Frankrike och Danmark. Varje gång jag hör någon prata danska blir jag glad. När jag är i Danmark känns det som att komma tillbaka till ett tredje hem (mitt andra hem är Frankrike... eller är det Sverige nu när jag bor i Frankrike?). Samma sak med Frankrike naturligtvis. Jag känner att jag hör delvis hemma i Frankrike. Det här är också mitt land. Det negativa med det här är att när jag bor i Sverige saknar jag Frankrike, och när jag bor i Frankrike saknar jag Sverige. Aldrig helt nöjd alltså

Du kommer inte ångra det

Av alla jag känner som bott utomlands, oavsett var, så tror jag bara det är min ena syster som ångrar att hon gjorde det. Och det beror nog på att hon var aupair och mer eller mindre bara var hemma i huset en bra bit utanför centrala London. Annars ångrar ingen att de bott utomlands. Även de som inte trivts och kanske inte mått så bra, känner de ändå oftast att de fått ut mycket av det och kan ofta tänka tillbaka på det med nostalgi. Det är väldigt sällan man hör en 50-åring säga "det jag ångrar mest är att jag jobbade ett halvår i Rom som 20-åring. Jag skulle jobbat på ICA istället!" 

Ja, det var mycket svammel om ingenting! Men alltså, om du inte redan bott utomlands, pröva det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom jag anser att målgruppen för min blogg, svensktalande bloggläsare som är intresserade av klassisk trombon och Frankrike,  har varit alldeles för bred tänkte jag idag smalna av den genom att rikta mig till er som dessutom lär er franska el...

Jag har nu bott utomlands i nästan fyra år. I nästan 5,5 år om man räknar med tidigare perioder. En av de stora omställningarna när man flyttar utomlands är språket, och jag får ofta frågor relaterade till mina språkkunskaper. Jag är ju egentligen fe...

Våren har nu kommit på fullt allvar till Paris, och jag firade det med att gå en rejäl fototur idag.    Vi är egentligen i karantän (eller confinement, som det heter) men jämfört med förra våren är det väldigt lösa regler. Vi får röra oss f...

En del av er kanske någon gång har funderat på att flytta till Frankrike och pröva att frilansa här. Eller så kanske ni bara tycker det kunde vara lite intressant att veta hur det går till här. Jag har nu bott i Frankrike i drygt 3½ år, och försörjer...

Jag är en stor förespråkare av att alla borde lära sig åtminstone två främmande språk. Alla språk har många bra anledningar till varför man borde lära sig just det språket. Idag har jag valt att ta upp några anledningar till att lära sig franska, ...